Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framtidens fordonsåtervinning en utmaning: "Kan krävas stora investeringar"

Mer och mer elektronik och lättviktsmaterial finns i dagens och morgondagens bilar, något som gör återvinningen mer komplicerad. Det blir en stor utmaning för de enskilda bilskrotsfirmorna att klara de nya investeringar som krävs.

Annons

Det passerar ungefär 2000 bilar per år vid Häggs bildemontering i Vattlång.

Den svenska fordonsåtervinningen står inför stora utmaningar i framtiden. Nya bilar blir allt mer komplexa och använder sig av nya system. De nya systemen kan i sin tur ha nya material innehåll som kräver investeringar i ny teknik hos återvinningsföretagen, för att ta hand om nya typer av vätskor och andra nya material.

I Vattlång och Bollnäs finns det familjeägda företaget Häggs bildemontering. Det startade i liten skala, men har genom åren växt och nu passerar cirka 2000 bilar per år i demonteringen.

Lennart Hägg är VD för Häggs bildemontering i Vattlång där lagren är fyllda till bredden av reservdelar.

Hör en av delägarna, Niklas Hägg, berätta:

Enligt VD Lennart Hägg finns det miljöaspekter att ta hänsyn till. Ny teknik i nya bilar kräver i många fall också användande av nya typer av vätskor, som sedan behöver återvinnas på ett miljömässigt säkert sätt. Hanteringen för att tömma en airbag är ett exempel där det redan finns två typer av gaser som kräver olika hantering.

– Till exempel kommer nu en ny tredje gas i airbags. Då behövs ny teknik för att ta hand om just denna gas och då krävs investeringar i nya maskiner, säger Lennart Hägg, VD vid Häggs bildemontering.

Vad gäller gamla bilar har man stor koll på vilka reservdelar som behövs, men det är svårt att veta hur det ser ut för framtida bilar.

Vid bildemonteringen i Vattlång plockar man ur bildelar och lägger på lager till försäljning. Svårigheten med all ny teknik i nya bilar är dels att veta hur man ska återvinna och ta hand om de nya materialen, men också vilka reservdelar som kommer att behövas i framtiden.

– De gamla bilarna har vi ju statistik på och vet vilka reservdelar som brukar behövas, men vad som kommer att gå sönder på de nya bilarna i framtiden kan vi ju inte veta nu, säger Lennart Hägg.

Ibland stöter personalen på lite udda utmaningar, som att först få bort ett lass med jord och grenar ur motorhuven innan de ens kan börja plocka reservdelar.

En annan utmaning är att personalen måste fortbildas för att veta hur de ska hantera nya material och ny teknik. Där har de bra hjälp av SBR, Sveriges bilåtervinnares riksförbund. I samarbete med SBR får de anställda den fortbildning de behöver.

Hör Niklas Hägg berätta om utmaningarna inom fordonsåtervinning i framtiden:

IVL Svenska miljöinstitutet driver ett projekt under namnet Mistra Explore. Projektet har som mål att stärka den svenska fordonsåtervinningens roll och skapa nära samarbeten mellan tillverkande och återvinnande företag.

– Snittåldern för ett uttjänt fordon är 19 år. Det skapar ett tidsmässigt utrymme för anpassning av återvinningsindustrin, säger Carl Jensen, projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Jan Kvick jobbar inte vid Häggs bildemontering, men hittar mycket bildelar där. Han har hållit på med bilar i cirka 50 år.

Inom projektet Mistra Explore kommer man att bland annat analysera förändringen i den framtida fordonsflottans materialinnehåll och den anpassning av återvinningssystemet som krävs.

Varenda liten bildel fotograferas och kategoriseras, så den ska gå att hitta på det stora lagret.

Hyllmeter efter hyllmeter är fylld till bredden. Den stora frågan är vad hyllorna ska fyllas med inför framtida behov.

Lennart Hägg, VD på Häggs bildemontering, diskuterar lagerfrågor med en av sina anställda.

Hur skrotar man sin bil?

För att få bilen avregistrerad krävs ett skrotintyg från en auktoriserad bildemonterare.

Din närmaste auktoriserade och SBR anslutna bildemonterare hittar du i SBR:s medlemsregister.

När du lämnar bilen skall du ha med dig legitimation och bilens registreringsbevis. Är du inte själv ägare till bilen skall du ha en fullmakt från ägaren som visar att du får lämna bilen för skrotning.

Du skall också ha med ett kvitto som visar att det inte finns restskuld på bilen.

De flesta av SBR:s medlemsföretag är uppkopplade till Centrala Bilregistret och kan avregistrera bilen direkt via data.

För utländska bilar krävs det att du fyller i en speciell blankett.

Källa: SBR, Sveriges bilåtervinnares riksförbund

Fakta återvinningsprocessen:

Dränering

Bilen tappas på vätskor som exempelvis bränsle och olja. Miljöfarliga komponenter som batteri och oljefilter tas om hand.

Kontroll

Bilen kontrolleras för att se om det finns några delar som kan återanvändas. När det gäller krockskadade bilar som kommer in via verkstäder och försäkringsbolag går oftast merparten av bildelarna att använda. Gäller det en uttjänt bil är det bara enstaka delar. De delar som kan återanvändas kvalitetssäkras, tvättas, fotograferas, lagerförs med originalnummer, prissätts och sorteras därefter in på lagret för att kunna säljas.

Demontering

Därefter demonteras bilen och allt som går att återvinna tas om hand och sorteras. Det kan vara till exempel bilrutor, däck, kablage och katalysatorer. Dessa delar körs sedan till återvinningen och blir till nytt material.

Pressning

Slutligen pressas bilen ihop för att ta så liten plats som möjligt i transporten till fragmentering och slutåtervinning.

Källa: Häggs bildemontering

Mer läsning