Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När har man sålt sin själ?

/
  • Gunilla Kindstrand var inbjuden för att ge en inledande föreläsning till Faustkaféet.
  • Runt flera av borden lyftes industriepoken fram när Söderhamns själ kom på tal.

Har Söderhamn en själ? Vem har rätt att definiera den och kan man gå för långt i jakten på det som är äkta? I rundabordssamtal djupdök söderhamnare i komplexa frågor om framtiden för ett landskap i förändring.

Annons

Att sälja sin själ till någon är ett gammalt uttryck. I Goethes pjäs säljer Faust sin själ till Mefisto för att få kunskap. På måndagskvällen flyttades frågeställningen till Söderhamn. Den turistvänliga, fina skärgårdsstaden, men vad utmärker den egentligen? Har Söderhamn en själ, som är värd att bevara och bevaka? Och som inte är till salu?

Faustmyten väcker komplexa frågor om mänskligheten och världen. Som ett komplement till föreställningen på gasklockorna i Gävle håller därför Folkteatern Gävleborg och kulturutveckling Gävleborg ett antal Faustiska kafésamtal i länet. Varje samtalskväll har sin egen frågeställning. Denna gång i samarbete med Söderhamns kommun.

– Man vill ofta inte tala om det sociala arvet som följer med en plats och tränger ofta bort det som inte är fint. Ofta lyfts bara Välståndshälsingland fram. Men vilka har rätt att göra anspråk på vad som är Hälsingland? sa Gunilla Kindstrand, tillträdande kulturchef för Mittmedia.

Hon var inbjuden för att ge en inledande föreläsning och talade om de stora förändringar som Hälsingland har genomgått, från produktion till konsumtion och från jordbruk till turism.

– Hur påverkas vi av den turistifiering och varufiering som pågår? När det som tidigare var en självklar del av världen blir något som det sätts ett pris på. Vem är äkta och vem är oäkta? Vem bestämmer rollfördelningen och vem har makt att beskriva? Och vem har något att vinna på det?

Dessa och andra frågor skickade hon ut i publiken för vidare samtal. Ett 20-tal kulturaktörer och andra söderhamnare fanns på plats i biblioteket för att inspireras, samtala fritt och fantisera.

Runt flera av borden lyftes industriepoken fram när Söderhamns själ kom på tal.

– Man kan ju nästan säga att den industriella revolutionen började i Söderhamn. Ska man prata om en själ, så har vi den här! Men den är ganska förbisedd, sa Nils Rundkvist och fick medhåll:

– Ja, ofta så lyfter man fram lyxigare delar av Söderhamn och Hälsingland: skärgården och Hälsingegårdar, sa Jonas Jonsson.

Vid ett annat bord pratades det om bruksmentalitet, jantelagen och stolthet.

– Måste bruksmentaliteten vara något negativt? Vad betydde det att man inte var förmer än andra? Kanske var de jämställda på ett sätt? undrade Ingrid Bergström-Nilsson.

Annons