Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mycket mjölk från Raviks gård

I slutet av 60-talet fanns det 30 kor på Raviks gård, det var stort på den tiden. Och Ravik håller stilen. Efter senaste utbyggnaden har ägaren Per-Anders Larsson plats för 140 mjölkkor.

Annons

Det var Per-Anders Larssons farföräldrar som ägde gården i slutet av 1960-talet. Då pågick en jordbruksreform i Sverige, den så kallade koncentrerade rationaliseringen, KR. Reformen syftade till att utveckla jordbruken i skogslänen. Raviks gård blev en KR-gård och med ekonomiskt stöd från Lantbruksnämnden byggdes ny lagård med plats för 30 kor.
Två generationer senare har utvecklingen gått framåt på ett sätt som nog ingen i 60-talets Lantbruksnämnd kunde föreställa sig. Efter två utbyggnader under 2000-talet, den senaste förra året, har gården 140 kor som tillsammans mjölkar 100 ton i månaden. Per-Anders Larsson ser nöjd ut när han tittar på siffrorna över mjölkleveranserna i Nordanstigs kommun. Hans gård svarar för en tredjedel.
Totalt har han 300 djur på gården.
– Det är många munnar att mätta.
Fram till år 2000 jobbade Per-Anders på Ericsson i Hudiksvall.
– Men jag tyckte inte att det passade mig, så jag slutade och började jobba på gården istället.
Då var det föräldrarna som drev den. Två år senare köpte han ut sin mamma, och år 2007 blev han ensam ägare, men pappan jobbar kvar på halvtid, och han har ytterligare två anställda.
Att gården har expanderat och kobesättningen växt så mycket under de senaste åren beror på att Per-Anders för några år sen kunde köpa ytterligare en gård, en gård med mycket mark. Så mycket att han fick överskott på foder i förhållande till hur många djur han hade. Nu är det bättre balans med fortfarande har han så mycket grovfoder, ensilage, att han kan sälja en del.
Men det var inte helt självklart att han skulle bygga ut och skaffa fler kor. Han valde mellan det och att gå över till KRAV. Med ekologisk odling skulle markerna ha gett lägre avkastning och det hade blivit skapat mellan djur och foder. Men då beslutet skulle fattas var KRAV-tillägget för mjölken 50 öre lägre per liter än det är i dag, och Per-Anders valde bort KRAV-alternativet.
– Jag skulle gärna vilja ha djurskötseln enligt KRAV. Men att odla utan konstgödsel, det känns oroligt. En annan sak med KRAV är att 51 procent av grovfodret ska vara bete – det skulle gå åt enorma marker.
Per-Anders har sina kor i lösdrift och från början av maj till slutet av september går de mellan lagården och betesmarkerna som de vill. Mjölkningen sköts från en mjölkgrop där golvet är höj- och sänkbart.
– Den som mjölkar kan reglera golvet efter sin egen längd, och arbetshöjden blir som vid en diskbänk, förklarar Per-Anders.