Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mycket mer kan göras förebyggande

/

Flera hundra hälsingar fick fira nyår utan el. Ändå var det nästan en vecka sedan stormen Dagmar drog in över landet och drabbade Hälsingland hårt, trots att lagen säger att elen ska vara tillbaka inom 24 timmar.

Annons

Att bli utan el och fast telefoni några timmar innebär ingen katastrof för de allra flesta, även om det kan skapa en hel del besvär. Men långa elavbrott skapar stora problem för värme, vattenförsörjning, matlagning, nödtelfon för framför allt barnfamiljer och äldre.

Långa elavbrott är helt enkelt oacceptabla.

På nyårsaftonen saknade fortfarande omkring 800 elabonnenter i Hälsingland ström och drygt 1500 saknade fast telefoni.

Nu kan de stora elbolagen Fortum, Vattenfall och Eon naturligtvis hävda att det inte går att lagstifta mot stormar med orkanstyrka. Det har riksdagen heller inte gjort. Men man kräver att elleverantörerna ska säkra upp sina elnät så att de klarar hårt väder.

Det finns ett undantag i lagen för händelser som inte går att förutse. Men dit kan man enligt Energimarknadsinspektionen inte räkna vindar med orkanstyrka. Att sådana stormar slår till ibland kan knappast komma som någon överraskning.

Det var i spåren av stormen Gudrun 2005 som lagen skärptes både vad gäller ersättning till kunderna och krav på snabba åtgärder från elleverantörerna. Då blev totalt 730 000 människor utan ström.

Efter Gudrun har elbolagen satsat hårt på att vädersäkra sina elnät genom att gräva ned och isolera ledningarna. Men uppenbarligen finns ännu mycket att göra inom det området. För på annandagens morgon vaknade människor i omkring 150 000 hushåll i stora delar av landet upp utan el.

Och många väntar som sagt ännu på både el och fast telefoni.

Ingen skugga ska falla på linjearbetarna som jobbat dygnen runt med att röja undan nedfallna träd och laga trasiga ledningar. Ofta under tuffa och svåra förhållanden.

Däremot vilar ansvaret tungt på företagsledningarna hos Fortum, Vattenfall och Eon. De gör jättevinster samtidigt som de uppenbarligen inte jobbar tillräckligt mycket med att vädersäkra sina elnät.

"Visst kan man bygga ett elnät som säkert är fritt från avbrott helt och hållet, men redan finns det ju kunder som tycker elnäten är dyra. Och att bygga ett mycket tillförlitligare nät kostar mycket pengar helt enkelt, säger Johan Aspegren", informationschef vid Eon, till radions Ekoredaktion.

Nu har i alla fall Energimarknadsinspektionen, som är tillsynsmyndighet, uppmanat elbolagen att komma in med uppgifter om vad som hänt och varför alla inte fick tillbaka strömmen efter ett dygn.

Om det visar sig att elbolagen inte levt upp till kravet kan det blir fråga om vitesförelägganden.

Under det första stormdygnet stod också tågen stilla norr om Gävle. Ett klokt beslut kan man tycka för att undvika att resenärerna skulle bli sittande i skogarna på kalla och mörka tåg som stoppats av elavbrott eller nedfallna träd.

Men samtidigt tycks informationen och den praktiska hanteringen av de inställda tågen lämna mycket övrigt att önska.

Dessutom borde man kunna ställa krav på att järnvägen inte ska lamslås totalt vare sig av storm eller av snö, som har skett flera gånger under de senaste åren.

Trots allt kan man väl ändå vara tacksam för att det inte vräkte ned blötsnö eller var 20 grader kallt när stormen slog till och när ledningar skulle repareras.

Men ännu en gång har det visat sig hur sårbart vårt samhälle är. Många är fortfarande utan ström. En vecka efter stormen.

Det går inte att skapa ett samhälle utan sårbarhet.

Men mycket mer kan göras förebyggande. Och måste göras.

Mer läsning

Annons