Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svårt hitta bil som passar för långa och korta

/
  • Det kan vara knepigt att hitta bilar som passar när man som Sten Feldreich är 210 cm lång eller bara 150 cm som Titti Swartling. Men en Mercedes R-klass sväljer alla och en taklös Mini funkar, fast Göran Eriksson (214 cm) och Bernt Malion (207 cm) sticker upp ovanför vindruteramen.
  • Bakom ratten på en Mercedes 350 SE från 1978 har Sten Feldreich tillräckligt med plats men...
  • ...klassiker-Mersan är på tok för stor för Titti Swartling som inte ens når fram till gaspedalen.
  • Med ratten i magen går det inte så bra att styra.
  • Drömbil men ingen drömsits. Sten Feldreich har det trångt i Mazda Miata.
  • Göran Eriksson sitter bra i i Mini Cabriolet, men fartvinden rufsar håret.
  • Få baksäten har plats för en reslig polis men i Mercedes R-klass (som är 517 cm lång) kan Bernt Malion sitta bakom Sten Feldreich.
  • Långa ben och kraftiga mittkonsoler går inte bra ihop utan kan resultera i blåmärken.
  • I Toyota Aygo hamnar bilbältet rakt över halsen på en kort förare.

Ratten nötte hål på Stens byxben. Görans stol sprack. Bernt fastnade i en minijeep. Titti fick ischias i gasbenet. Bilvalet kan vara knepigt för den som är riktigt lång eller väldigt kort. Men en MInicab är maxad för alla.

Annons

När den svenska supersportbilen Koenigsegg lanserades i USA för tre år sedan höjdes taket med fem centimeter så att amerikanska basketspelare skulle kunna sitta i den. De som har feta gage i dollar kan nog kräva sånt. Svenska basketspelare lirar liksom i en annan division. Sten Feldreich och Göran Eriksson fick köra Honda Civic när de spelade för Alvik på 80-talet.

– På treans växel hade jag spaken i knävecket, minns Sten.

Den som är över två meter lång kan ha det lite problematiskt med bilkörningen. Många dråpliga situationer avhandlas när tre av Sveriges längsta män träffas för att prata bilminnen.

– Suzuki Jimny är den trängsta bil jag ägt. Jag satt med knäna på var sida om ratten och till slut hade den nött hål på byxbenen, berättar Sten, 210 cm lång.

– Skinnet sprack på min Volvostol och lagningen fick jag betala själv. Volvo hävdade att stolen pajade för att jag hade vinklat den för mycket. Men jag måste tippa den till max för att få lite lårstöd, säger Göran, 214 centimeter.

– Frugan ville köpa en minijeep som jag provsatt. När jag stängde dörren klämdes benet mot öppningshandtaget. Jag satt fast och fick ropa på hjälp för att komma ut, minns Bernt Malion, 207 centimeter.

Att stuva in långa ben och stora fötter (storlek 49–50) bland konsoler och pedaler är en kinkig procedur. Knäna hamnar vanligen i höjd med ratten. Att styra i den sittställningen kan verka en aning besvärligt, men det är ett problem som blivit mindre i dagens moderna och välutrustade bilar. Sten Feldreich:

– Servostyrningen har underlättat mycket eftersom rattarna har kunnat göras mindre. I bilar med gamla stora rattar klämdes ofta vänsterknät fast mot dörren.

Men allt har inte blivit bättre i moderna bilinredningar.

– Rattspakarna ser ju likadana ut nu som för 50 år sedan, påpekar Göran Eriksson. I vissa bilar kan jag inte slå på vindrutetorkarna för spaken tar stopp mot benen.

– Mittkonsolerna verkar bli allt större, fyller Sten i. Kraftiga konsoler är av ondo – av dem får jag blåmärken på benen.

Det finns normer för hur en förarplats ska vara uppbyggd, men bestämmelserna är rätt gamla. Som mall använder bilföretagen en så kallad 50-percentilsman som anses täcka in ungefär hälften av den manliga befolkningen. Utifrån denna mall fastställs avståndet till ratt, pedaler och reglage, siktvinklar, takhöjd med mera som är av betydelse för föraren.

50-percentilsmannen är 175,5 centimeter lång och väger 78,4 kilo. Det är länge sedan svenska män var så små. Sedan början på 80-talet har medellängden ökat med två centimeter, till 179,4 centimeter.

Sten, Göran och Bernt tillhör den minsta minoriteten. Bara 0,1 procent av de svenska männen mäter över 202 centimeter.

Medellängden för kvinnor har också ökat, på trettio år med en centimeter till 165,5 centimeter. Det innebär att Titti Swartling med sina 150 centimeter i strumplästen ingår i en lika liten minoritet som de långa männen. Hon ser ut som ett litet barn bredvid de kraftiga basketspelarna.

– Jag har liksom omvända problem mot långa män, säger Titti. Jag måste skjuta förarstolen så långt fram att jag får ratten i magen – det går inte så bra att styra då.

Stora mittkonsoler är lika mycket i vägen för Titti som för en tvåmetersman. Men på ett annat sätt.

– I en del bilar når jag aldrig fram till pedalerna för att inredningen tar i när jag försöker skjuta fram stolen. En Saab 9-5 kan jag exempelvis inte köra. Men Porsche går bra!

När förarstolen tar stopp får Titti försöka hitta en körställning så gott det går – hon vinklar ryggstödet framåt så det stöttar axlarna och sitter på halva sitsen. Eller halvligger med högerbenet sträckt till gaspedalen.

– Den körställningen gav mig ischias under en långkörning, minns hon.

Både basketspelarna och Titti efterlyser samma saker: mer justeringsmån på ratten, mindre mittkonsoler och längre stolsskenor.

Men det är väl bara att rätta bilen efter konstitutionen. Stor man – stor bil. Liten kvinna – liten bil. Eller?

Nja, så enkelt är det inte.

– Jag ville köpa en Jeep Grand Cherokee, berättar Sten Feldreich. Den skulle väl vara tillräckligt stor för mig, trodde jag. Men jag kunde aldrig stänga dörren – benet klämdes mot en ramp med knappar.

Bilar som många drömmer om kan för extra långa eller korta förare vara rena mardrömmen. Sten Feldreich fick en gång lyckan att prova en Dodge Viper. Det gick inte så bra:

– Jag kom in bara med ena benet.

Titti vurmar för Mazda Miata men när hon provsitter bleknar bildrömmen. Hon når aldrig fram till pedalerna – mittkonsolen blockerar förarstolen.

Lagkrav är en sak, verkligheten en annan. De flesta biltillverkare anpassar förarplatserna efter en vidare storleksgrupp än 50-percentilsmannen. Volvo, till exempel, utformar ergonomin efter en 95-percentilsman. Det innebär att förarplatsen fungerar för människor som är minst 193 centimeter långa.

– Vi specar bilarna efter en så kallad Volvo-population som baserar sig på tre huvudmarknader; Nordamerika, Europa och Sverige, berättar Lennart Liedberg, ergonomisk expert hos Volvo.

Bilar som säljs i USA måste klara krocktester även med en docka som motsvarar en liten kvinna. Den så kallade 5-percentilsdamen är kortare än 95 procent av alla amerikanska kvinnor och mäter 152,4 centimeter.

Mercedes stora R-klass tillverkas i USA och är gjord för att kunna köras av både långa män och små kvinnor. När Titti justerat upp och fram förarstolen sitter hon lika bekvämt som basketspelarna – även om hon ser väldigt liten ut i den 517 meter långa bilen. En Mini Cab passar bättre för en kort kvinna – men visar sig vara bekväm även för en 214 centimeters man!

– Rattspakarna sitter så högt att de är ur vägen för knäna, konstaterar Göran Eriksson förtjust.

Med åren har både den lilla kvinnan och de långa männen lärt sig vilka bilar som fungerar. Titti kör Mercedes C-klass med automatlåda. Göran Eriksson har för det mesta kört Volvo. Bernt Malion har en Audi A6 men i jobbet som polis föredrar han Saab 9-5.

Sten Feldreichs val av bil är lite mer oväntat. Han kör omkring i en Toyota Aygo.

Mer läsning

Annons