Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mitt Paris har allt terroristerna vill förgöra

När själen behöver näring och tankarna påfyllning återvänder jag alltid till Paris.

Nu har president Francois Hollande stängt gränsen, förklarat undantagstillstånd och tre dagars landssorg är utlyst.

"La guerre" utropar Le Figaro. Krig. Paris är angripet av den religiösa fanatismen och terrorismen för andra gången i år. Det är ingen slump.

Men Frankrike måste försvara sitt land, sitt folk, sin frihet. För allas vår skull.

Frihet, jämlikhet och broderskap byggde nationen och kommer också att föra Frankrike in i framtiden. Men hela västvärldens fundament vilar på värdeorden, varför Paris sak är vår.

Paris är vår jämlika och fria syster och bror. Vår glädje och skönhet. Allas vår upplysta ledstjärna.

I slutet av juli vandrade jag längs Seine, letade bland boklådorna och fann vad jag sökte: numret som satirtidningen Charlie Hebdo gav ut med texten "Tout est pardonné" efter massakern på tidningens redaktion. Som ett genialt finger upp i våldets mörkaste vrå: Allt är förlåtet!

När jag kom hem ramade jag in tidningen. Som en påminnelse.

Men nu finns bara tårar och knutna nävar i ljusets stad. Anhöriga vittnar om kaos och skräck. De uppmanas att inte gå ut. Att hålla sig hemma. Om att vilja lämna den stad som varit hemma i decennier. Var finns tryggheten?

Det är självfallet ingen slump att just Paris attackeras. Staden i vårt hjärta står just för allt det som fanatiker, extremister och våldsverkare föraktar och vill ta ifrån oss. Det roliga, det nöjsamma, det sköna, det lättsamma och det svårtänkta, det ifrågasättande och det upproriska. Kärleken. Kort sagt, det som gör livet värt att leva.

En fotbollsarena, en restaurang och en konsertlokal förvandlas till krigsplatser för att det är det enda språk en terrorist talar. Oskyldiga människor massakreras för att de ägnar sig åt oskyldiga nöjen.

Jag läser att natten mot lördagen startades hashtaggen #porteouverte på Twitter. Parisare öppnade sin dörr för människor som inte tog sig hem efter terrordåden.

Kom, sov hos mig!

Som när jag i juli gick längs Rue Mouffetard, som vindlar sig ner genom Quartier Latin, handlade godsaker och onödiga köksredskap och hamnade på torget Saint-Médard. En dragspelare och en dam i högklackade skor och röd basker underhöll söndagsflanörerna. Edith Piaf-dängorna avlöste varann och den som ville fick ta en svängom. Eller bara njuta av en café au lait och en croissant i solen.

Oförargligt, charmigt och nostalgiskt. Så där som en söndagseftermiddag måste få vara i minnenas kvarter. För de lite äldre. Men också för de yngre att lära av. Och le mot.

Det liberala, mångkulturella samhället är under attack. Därför att det inte kan styras och kväsas. Det meningslösa våldet drabbar urskiljningslöst. Offren representerade vår livsstil. Det räckte för att terroristerna skulle döda och skada hundratals människor. Islamiska staten hotar med upptrappning.

Vad blir västvärldens svar?

Det återstår att se även om "våld föder våld" är en gammal sanning. Vi andra kan bara svara med att inte ägna oss åt samma kollektiva skuldbeläggande som terroristerna. Ingen människa föds till fanatiker och ingen människa kan ställas till svars för någon annans handlingar, för att man delar nationalitet, hudfärg eller religion.

Vårt öppna samhälle är värt att försvara, så att vi kan hålla våra dörrar öppna.

Vi vet aldrig när någon kan behöva en sängplats.

Läs också: http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/efter-paris-sa-kommer-terrorattackerna-att-paverka-oss-alla