Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnet av Nelly Sachs

I år är det 40 år sedan författaren och Nobelpristagaren Nelly Sachs gick bort. Christer Nilsson läser en bildbiografi av Aris Fioretos om henne och en antologi med tidigare opublicerade texter.

Den 2 oktober invigdes en utställning om författaren Nelly Sachs på Judiska Teatern i Stockholm. Samtidigt utges Aris Fioretos bildbiografi Flykt och förvandling – Nelly Sachs, författare Berlin/Stockholm, samt Den store anonyme, en samling tidigare opublicerade texter av Nelly Sachs i urval av Aris Fioretos.

Anledningen till denna ambitiösa satsning är att det är 40 år sedan Nelly Sachs gick bort och att man vill påminna om ett stort författarskap som nu är nästan bortglömt, ett gripande människoöde och även ge ett tillfälle att reflektera över språkets makt och betydelse för demokratin.

Tillsammans med sin mor flydde Nelly Sachs från Hitlertyskland med ett av de sista passagerplanen som avgick från Tempelhof i Berlin i maj 1940. Hennes flykt är, som Aris Fioretos skriver, drama för en äventyrsfilm. Och man kan med honom fråga sig varför inte något filmbolag lockats att göra en spelfilm om detta.

Efter en tids kringflyttande i Stockholm fick hon till slut en lägenhet på Södermalm, en etta på 41 kvadratmeter, som hon kallade sin kajuta. Hennes fasta adress blev Bergsundsstrand 23 med utsikt över fabrikerna på Liljeholmen och Mälarens vatten.

Aris Fioretos bildbiografi följer henne nära, låter liv och verk komplettera och belysa varandra. Och han gör det med respekt, men samtidigt osentimentalt. Hennes självbild var att dikterna kom till henne spontant, som gudasända, men Aris Fioretos visar att hon samtidigt arbetade mycket medvetet i diktens tjänst.

Hennes diktning visar upp två sidor, före och efter exilen. Den poesi hon skrev som ung var konventionell med ett utsmyckat bildspråk, ofta vemodigt och romantiskt. Skrivandet hade startat som ett överlevnadsprojekt efter en katastrofal kärlekshistoria i ungdomen som så när kostat henne livet. Det som ingen psykiater eller medicin förmådde åstadkom orden.

Efter flykten till Sverige genomgår hennes diktning en metamorfos. Här möter hon modernismen i den svenska 40-talstappningen och kontakterna med Johannes Edfelt, Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren med flera lyfter hennes lyrik till en ny nivå. Men också – eller kanske framför allt – de fasor som hon får kännedom om genom förintelsen och som blir temat för hennes lyrik. 1966 tilldelades hon nobelpriset i litteratur tillsammans med Josef Agnon.

Förutom böckerna har också ett skolmaterial, Hemland på armen, för högstadie- och gymnasieelever tagits fram, där eleverna kommer att få arbeta med och reflektera över språk, identitet och exil.

Christer Nilsson