Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord, Siw Engström: "Älskad, omtyckt och djupt saknad"

Legitimerad sjukgymnast Siw Engström, Stockholm, har avlidit i en ålder av 81 år. Närmast anhöriga är maken Gunnar samt barnen Dan och Louise med familjer.

Siw föddes och växte upp i Tierp i Uppland. När hon bildat familj bodde den i omgångar i Södertälje, Umeå och Stockholm. Först när barnen stod på egna ben satsade Siw på sin egen karriär. Hon utbildade sig till legitimerad sjukgymnast och examinerades 1975 vid Karolinska institutet.

Siw började som sjukgymnast på Regionsjukhuset i Umeå, där hon efter en tid anställdes som chefssjukgymnast. Så småningom flyttade familjen till Stockholm där hon fortsatte sin yrkesverksamhet som landstingsanställd.

Det brukar sägas att det bästa man kan ge en människa näst kärlek är tid. Men tiden är en bristsjukdom i dagens samhälle. Siw hade dock en unik förmåga att ge både tid och kärlek till sin omgivning, såväl personal som patienter och vänner.

I sitt ledarskap hade hon ambitionen och förmågan att finna utvecklingspotentialen hos berörd personal, att ge uppmuntran och att stärka deras självförtroende. Hennes känslomässiga navigeringsförmåga var en tillgång i arbetet med patienter och i umgänget med kollegor och vänner. Som ”hjälpmotor” hade hon dessutom sin humor som gjorde människor trygga och avspända.

Men Siw hade också en stor fond av civilkurage. Det låg i hennes DNA att försvara de utsatta i samhället och stötta orättvist behandlade människor.

Ett par exempel: En t-baneresenär, kostymklädd man med portfölj, cirka 50 år, lutade sig in mot biljettluckan och ropade rasistiska okvädningsord till den färgade kvinnan som satt och utförde sitt arbete för allmänhet och SL. Då fick rasisten veta vad Siw med högljudd röst ansåg om hans förnedrande och skamlösa beteende.

Tre ungdomar satt i t-banevagnen och två ”skojade” med den tredje. Hennes tårfyllda ögon gav besked om hur hon kände sig. ”Vi bara skojar ju”, var svaret när Siw undrade vad de höll på med. Men Siw förklarade skillnaden mellan ”skoj” och mobbning för de båda ungdomarna. Hon kanske sådde ett frö hos dem. Vem vet?

Siw var också en charmerade och generös värdinna som älskade att för vännerna ordna utsökta middagar i hemmet och på ”sommarresidenset” i Järvsö. Samtidigt kunde hon roa omgivningen med sina humoristiska och oförglömliga historier.

Konst och litteratur stod högt på Siws dagordning när det gällde fritidsintressen. Hon hade flera egna konstutställningar och hennes tavlor var efterfrågade och lättsålda.

Värme, humor, ödmjukhet, kunskap och en god förebild och ambassadör för medmänsklighet karaktäriserade Siws personlighet. Den etiska kompassen var ständigt närvarande i hennes handlande.

Älskad, omtyckt och djupt saknad.

Vi sörjer hennes bortgång.

Å vänners och kollegors vägnar,

Liisa Immonen, Elsa Jonsson, Lena Pieniowska, Håkan Pieniowski, Eila Strage, Maija Zeile Westrup