Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord, Elsa-Karin Boestad Nilsson: Drivande och stridbar med stort engagemang

Sveriges första kvinnliga programmerare, överingenjör Elsa-Karin Boestad Nilsson, Lidingö, har avlidit i en ålder av 94 år. Hon var dotter till professor Gustav Boestad och hustrun Nanny, född Andersson. Hon sörjes närmast av barnen Kajsa, Eva, Nilla och Johan med familjer samt syster och svägerska.

Elsa-Karin "E-K" anställdes på Försvarets Forskningsanstalt (FOA) 1948 efter examen i matematik och fysik på Stockholms Högskola. På FOA träffade hon sin make Per Olov Nilsson. När hon började på FOA hade hon aldrig hört talas om matematikmaskiner (ordet dator kom långt senare). Allt beräkningsarbete gjordes för hand. Den dominerande uppgiften för hennes arbetsgrupp var att räkna på problem rörande styrning av robotar och stabilitet i flygplansrörelser.

1954 fick E-K, som en av de första, börja använda Sveriges första generella matematikmaskin, BESK. Ända sedan hon hört talas om BESK var hon fast besluten att vara med från början. Snart behövdes mer datorkapacitet för de många nya typer av problem som plötsligt blivit lösbara och en kraftfull dator införskaffades till FOA 1960. E-K blev chef för beräkningsgruppen och senare för en nybildad institution för numerisk analys och databehandling. Behovet av datorstöd på FOA växte och E-K såg till att det anställdes akademiker och civilingenjörer, ofta kvinnor. Simulering av stridsförlopp, beräkning av vapenverkan och väderprognoser var viktiga tillämpningar. Tidigt 1960-tal fanns inte någon utbildning i datateknik utan den fick kompletteras i efterhand vilket E-K var mycket mån om att se till att det gjordes. Senare anställdes även akademiker med forskarutbildning som drev egna forskningsprojekt såsom digital bildbehandling och system för beslutstöd.

De sista åren på FOA ägnade hon åt att introducera det nya programspråket Ada. På senare tid har intervjuer gjorts med henne som finns att se på internet. Hon har uppmärksammats av unga spelutvecklare som såg henne som en pionjär inom spelverksamhet.

E-K fick vara med om den fantastiska utveckling som datatekniken genomgått. Hon var drivande och stridbar med stort engagemang, men också omtänksam och hon ställde upp för arbetskamrater och vänner. Hos sina medarbetare försökte hon alltid se potential och agerade för att den skulle användas på bästa sätt. Vi som kom till beräkningssektionen 1960 har mycket att tacka E-K för. Hon var redan då engagerad i jämställdhetsfrågor och ”pushade” oss kvinnor framåt i karriären.

För oss blev hon en trofast vän.

Margareta Franzén, Lena Jönsson