Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord Arvo Hämäläinen, Iggesund: Vi saknar pappa så mycket

Arvo Hämäläinen har avlidit i en ålder av 87 år.

Pappa föddes juldagen 1933 i mellersta Finland. Det var i bastun på gården som farmor fick föda. Han växte upp med fyra syskon. Finland var hårt prövat av krig och pappa bestämde sig 1956 att resa till Sverige och söka arbete. Via Haparanda föll lotten på Hudiksvall och så småningom Gässåsen för arbete i skogen. Där träffade pappa vår mamma Svea och de bildade familj. Under några år utökades familjen till sex barn. Vi flyttade till Långshyttan, Jädraås, Ulvsjön, Redsjö och Iggesund där vi barn sen gick i skola. Pappa fick jobb på fabriken. 1978 hade pappa och mamma möjlighet att köpa eget hus i Njutånger. Pappa var så ivrig att rusta. Han snickrade, byggde bastu, la ihop ved. Båda trivdes.

Det blev sen hus i Bergsjö och där kände sig pappa rik då vi barn med våra familjen kom hem. Högtider med långbord, god mat och pappa som grillat flintastekar i massor. Ofta tog han fram dragspelet och vi fick höra finska fina sånger.

Pappa tyckte om att slöjda. Han gjorde knivar med fina näverslidor, Näverkorgar och väskor. På höstarna tog mamma och pappa björkris och gjorde många kvastar och rismattor. De var eftertraktade på julmarknaden i Tövsätter. Det var bra att få lite julklappspengar till alla barnbarn och sedan alla barnbarnsbarn. På sommaren plockade de bär och pappa for ofta och fiskade. De tyckte om att fara ut och åka bil, kanske till nån fäbodvall. De tog de med "kaffeflaska och nåre smörgåser".

Efter att ha bott i Forsa, Hassela och Bergsjö igen blev det bäst att vända åter till Iggesund. Mamma blev sjuk och det var bra att ha stöd av oss barn. När mamma gick bort 2017 blev det tomt för pappa. Men han var inte ensam. Vi hälsade på, hjälpte till, följde till doktor och så vidare. Det var alltid roligt att vara med pappa. Han var så snäll och hade mycket humor.

Hans hjärta har krånglat ända sedan 30-årsåldern. Genom livet hade han flera hjärtinfarkter som han klarat. Den sista i höstas tog hårt då han också hade covid. Efter en tid på sjukhus då formen inte var den bästa var pappa fast övertygad att bli bättre. Han fick en fin lägenhet i marknivå och klarade sig själv. Han promenerade flera gånger om dagen och såg fram emot sommaren då han skulle fiska och sitta på uteplatsen med fina blommor.

En gång när pappa var liten och väldigt sjuk. I sängen med hög feber hörde han föräldrarna säga: Nu förlorar vi pojken. Då kom någon med ett pulver som skulle tas under täcket. Pappa blev frisk!

Men nu förlorade vi vår pappa hastigt och saknar honom så mycket.

Barnen genom Birgitta