Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord, Anna Jonsson, Ludvika – sömnad och textila hantverk var hennes stora intresse

Fågelsången hördes genom det öppna fönstret när Anna Jonsson stilla avled i sitt hem en tidig vårmorgon. Hon blev 93 år.

Anna Jonsson föddes under enkla förhållanden i trakten av Ängratörn i Hälsingland. I treårsåldern kom hon som fosterbarn till Mina Eklund i Veckebo, Färila, där hon växte upp. Hon fick förmånen att få studera, och tog väl vara på den möjligheten. Det blev först realskola i Ljusdal, och därefter utbildning till folkskollärare vid seminariet i Umeå.

Under studietiden träffade hon K-G Jonsson, och de gifte sig 1950. Det unga paret bosatte sig i Annas hemtrakter i Hälsingland och fick lärartjänster vid byskolorna i Veckebo och Stocksbo. Sonen Kjell föddes 1952 och dottern Elisabet 1955.

Familjen flyttade till Dalarna 1957 där Anna tjänstgjorde vid Gubbo skola.

Från 1963 bodde familjen i Ludvika och Anna tjänstgjorde vid Kyrkskolan och Marnässkolan de första åren. Under de sista åren av sin lärargärning var hon i tjänst vid Valhallaskolan. Förutom att vara klasslärare hade hon då också sidouppdrag som skolbibliotekarie och tillsynslärare.

Annas stora intresse var sömnad och olika textila hantverk. Många vackra klädesplagg har hon sytt såväl till sig själv som till andra.

Intresset för skapande kom också till uttryck i akvarellmålning och i engagemanget för Gammelgården. Hon var engagerad i Rebeckalogen och hade en tid också förtroendeuppdrag där. Så länge hon orkade hade hon kontakt med många vänner såväl i Ludvika som på andra håll.

Anna och K-G gjorde många utlandsresor tillsammans, men fritidshuset i Lövsjön var ständigt en kär plats att återvända till.

När barnbarnen och så småningom även barnbarnsbarnen började komma, visste hennes kärlek och stolthet över dem inga gränser. Anna blev ensam när K-G dog 1998.

Vi är tacksamma för allt vi fått genom mamma och lyser frid över hennes minne.

Barnen genom Elisabet Carlsson