Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mindre pengar i plånboken med rödgrön röra

När länets socialdemokratiska riksdagsledamöter presenterade partiets skuggbudget var det påtagligt tyst om både skattehöjningar och om de rödgrönas skuggbudgetar som spretar åt olika håll.

Annons

Fattas bara.

När man håller hov för den församlade lokalpressen försöker man naturligtvis framställa den egna politiken som det som löser alla problem, medan regeringen skildras som välfärdens dödgrävare.

Och vad än regeringen föreslår så bjuder oppositionen över. Regeringen gav kommuner och landsting mer än vad de begärt och mer än vad oppositionen tidigare talat om. Nu kommer oppositionen med nytt miljardregn över kommunerna.

Det verkar nästan som om lösningen på arbetslösheten är att slussa över alla arbetslösa i den offentliga sektorn, i jobb och åtgärder, och beskatta inkomsttagare och företag hårdare.

Människor i kommuner och landsting gör ett fantastiskt jobb, men tillväxten måste komma från företag som producerar varor och tjänster och som inte är skattefinansierade.

Vänsterpartiet vill höja skatterna med 55 miljarder kronor, vilket ger en medelinkomsttagare som tjänar 25 000 kronor en skattehöjning på nästan ett tusen kronor i månaden. 12 000 per år!

Socialdemokraterna och Miljöpartiet är lite mer hovsamma och nöjer sig med en skattehöjning på 20, respektive 17 miljarder kronor.

Partierna motsätter sig det fjärde steget i jobbskatteavdraget, men godkänner de tre tidigare stegen som den borgerliga alliansen genomfört och som givit ett sjukvårdsbiträde en tusenlapp mer i månaden att disponera för egen del. Trots att de rödgröna ivrigt bekämpade dessa skattesänkningar när de genomfördes.

Hur pålitliga är de rödgröna när de nu säger sig vilja behålla de skattesänkningar som de hela tiden varit motståndare till?

Dessutom signalerar både S och MP skattehöjning på bensin. MP med hela två kronor per liter. Av detta kan man dra slutsatsen att en rödgrön regering gör det mycket dyrare att använda bilen som är en nödvändighet för de allra flesta i vår region.

Att de rödgröna inte vill att de svenskar som har en miljoninkomst inte ska få något jobbskatteavdrag är mest ett ideologiskt spel för gallerierna, eftersom det bara beräknas ge 8oo miljoner till statskassan.

Sverige har för få miljonärer för att en hårdare beskattning av dessa ska ge några rejäla intäkter. Ska staten ta hem pengar måste med nödvändighet medelinkomsttagarna beskattas hårdare.

Visst kräver vårt välstånd ett relativt högt skattetryck. Men högre skatt leder inte per automatik till bättre välstånd. Då skulle ju det maximala välståndet infinna sig vid ett hundra procents skatt.

Sverige har redan bland världens högsta skatter, utan att för den skull ha världens bästa välfärd. Därför är knappast ytterligare höjt skattetryck patentmedicinen för framtidens välfärd. Det krävs andra kreativa lösningar.

Oppositionen har trots allt en poäng när de driver frågan att pensionärer ska beskattas efter samma principer som övriga. Och den skattelindring som alliansregeringen lovat är bara dåligt plåster på såren.

Däremot kan man konstatera, att samtidigt som de rödgröna kritiserar regeringen för att sänka skatterna med lånade pengar, så föreslår de själva rejäla skattesänkningar för pensionärerna – också med lånade pengar!

Det skiljer nästan 40 miljarder mellan högst och lägst i de rödgrönas skattehöjningar. Det är mycket pengar.

Och det är inte bara skattehöjningarna som skiljer. Också synen på förmögenhetsskatten, takten i att förändra a-kassan, synen på EU, betygen i skolan, synen på det svenska engagemanget i Afghanistan och mycket annat.

Den rödgröna röran verkar sannerligen inte vara mindre nu än när Carl Bildt myntade uttrycket i valet 1994.