Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mindre mjölk med lite energi

Produktionen av foder och mjölkkylningen förbrukar mest energi på Vallens gård.

Annons

Snatens lantbruk är Gävleborgs största mjölkproducent. Verksamheten utförs på Vallens gård utanför Ljusdal. Där huserar hela 1 400 nötdjur, varav 600 mjölkkor. De håller till i stora ljusa stallar, som inte drar särskilt mycket energi. Ingen värme tillförs, det är nästan lika kallt där som utanför. Tak och väggar skyddar mot vind och nederbörd.

– En ko känner ingen stress över kyla. Det är fukt som är hennes värsta fiende. Är det 30 grader kallt så går det kanske någon procent mer foder, men det är marginellt, säger Jan-Erik Hansson, ägare till gården.

Men om lantbruket plötsligt skulle få tillgång till 50 procent mindre fossil bränsle under i växtodlingssäsongen så skulle de snabbt få halvera djurantalet, tror Jan-Erik Hansson.

– Så krasst är det. Då är halva produktionen av foder borta.

Det finns en aktiv energimedvetenhet i verksamheten och förbättringar införs kontinuerligt. Varje dag mjölkas drygt 20 000 liter mjölk på gården. 60 procent av den elenergi som används går till att kyla mjölken. Ett nytt smart kylsystem ger också värme till personalbostäderna. En installation som kostade omkring en miljon kronor, men minskar utgifterna för kylning rejält.

– Det betalar sig på tre år. Vi har haft en konsult här som har hjälpt till med systemet.

Transporter är också viktiga att minska på.

– Ett lantbruk är i dag egentligen ett logistikföretag. Det ska in massor med foder och ut gödsel. Varje procent där är faktiskt stora pengar.

Längs gången mellan båsen skrapar en automatisk utgödslare bort kornas avföring. Varje dag produceras 100 ton gödsel i stallarna, som skulle kunna användas i en biogasanläggning, något Jan-Erik länge har funderat på. Men investeringen lönar sig än så länge inte.

– Det vi skulle kunna producera är el och ett överskott på värme som vi inte visste vad vi skulle göra med. Därför var investeringskostnaden för stor för att det skulle kunna bära sig.