Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mediernas Etiknämnd klandrar Hudiksvalls Tidning

Annons

Att publicera svepande omdömen och återge rykten är problematiskt, särskilt eftersom sådana är mycket svåra att försvara sig mot. Mediernas Etiknämnd anser att Hudiksvalls Tidning utsatt en utpekad kommunchef, som inte heller fick möjlighet till bemötande av sådana uppgifter, för en oförsvarlig publicitetsskada och klandrar tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Den 26 januari 2019 publicerade Hudiksvalls Tidning på sin webbplats, helahalsingland.se,en artikel med rubriken Facklig oro för kommunchefs ledarskap: "Inte nått de resultat vi uppnår om jag varit en buffel". Tidningen berättade att det fanns uppgifter om att kommunchefen inför andra bemött en avvikande åsikt genom att ifrågasätta om den frånskilda medarbetaren var "sur för att du inte fått ligga". Vid en nyanställning skulle chefen ha inlett

sin presentation av personen i fråga med orden "nu ska ni få något att vila ögonen på". Det fanns också medarbetare som tidningen talat med och som uppgav att de "mår skitdåligt" under kommunchefens ledarskap.

Kommunchefen fick kommentera uppgifterna och förklarade att ”– Jag uttrycker mig inte så. Då hade vi inte nått de resultat vi uppnår. Skyddsronden och medarbetarenkäten visar att vi har en arbetsplats med god arbetsmiljö på ledningsenheten. Det betyder inte att alla är nöjda eller att det inte uppstår konflikter ibland”.

Under hösten hade facket tagit initiativet till en skyddsrond om arbetsklimatet på kommunledningskontoret. Enligt företagshälsovården hade två personer upplevt kränkande särbehandling på sin arbetsplats det senaste året. En medarbetare hade "upplevt icke önskvärd sexuell uppmärksamhet". En hade upplevt hot om våld. Även dessa påståenden dementerades av chefen.

Företagshälsovårdens sammanfattande bedömning var att personalen på kommunledningskontoret trivdes med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor. ”– Denna kartläggning visar både positiva och negativa resultat.”, sade fackets ordförande. En tidigare anställd på personalavdelningen anmälde arbetsgivaren för passivitet och misskötsel. Enligt skrivelsen hade medarbetare kommit till skada av de psykiska och sociala arbetsförhållandena under kommunchefens ledning. Under en bild på B [namn angivet] stod B drar paralleller mellan arbetsmiljöärendet efter ett självmord i Krokom och situationen på X-ortens kommunledningskontor.

Artikeln uppdaterades senare och rubriken ändrades till Facklig oro över kommunchefs ledarskap: ”En del saker är jobbiga och då uppstår friktioner”. Artikeln publicerades även i Hudiksvalls tidning den 26 januari.

Tidningen återkom till situationen på kommunkontoret i en webbartikel den 14 februari. En tjänsteman uppgav sig ha haft uppemot tio samtal med personalchefen sedan januari 2018, om hur arbetsmiljön påverkats av kommunchefen vars agerande anmälaren upplevde som gränslöst och nedsättande mot kvinnor. Tjänstemannen hade även uttryckt att kommunchefen fått ”pytsa ut sin frustration genom sexuella kränkningar”.

Trots omplacering till en annan avdelning, hade kommunchefen behållit rehabiliteringsansvaret för den omplacerade fram till i mitten av januari. Tjänstemannen ifrågasatte det lämpliga i att den person som konflikten gällde också var ansvarig för rehabiliteringen.

Tidningen återgav också att en kommunstyrelseledamot spridit rykten om att den omplacerade tjänstemannen skulle ha haft en sexuell relation med kommunchefen. En motsvarande artikel publicerades i Hudiksvalls Tidning den 15 februari, med rubriken Chef och politiker anmäls för kränkande särbehandling.

Anmälan

Kommunchefen framhåller i sin anmälan till Allmänhetens Pressombudsman, PO att han blivit särskilt illa berörd av att hans ledarskap tilläts jämställas med en arbetsmiljö där självmord hade förekommit. Den person som fick göra jämförelsen var en före detta anställd. Även om uppgifterna om självmord togs bort vid en uppdatering av artikeln hade artikeln hunnit delas av Facebookanvändare och i grupper på sociala medier. I den tryckta upplagan

fanns liknelsen med självmordsfallet kvar. Vidare kritiserade anmälaren artikeln som publicerades på nätet den 14 februari där en person tilläts komma med påståenden om att kommunchefen fått ”pytsa ut sin frustration genom sexuella kränkningar”. I artikeln framfördes också att han hade ett agerande som tjänstemannen upplevde som ”gränslöst och nedsättande mot kvinnor”. Anmälaren framhåller att han inte beretts möjlighet till vare sig samtidigt eller senare bemötande av påståendena i artikeln.

Tidningen återgav även ett rykte och spred därmed uppgifterna vidare. De explicita detaljerna i ryktet saknade uppenbart allmänintresse och innebar en publicitetsskada för honom, då han nämndes vid namn. Ryktet var osant.

Tidningens yttrande

Hudiksvalls Tidning och helahalsingland.se svarade genom ansvarig utgivare Anders

Ingvarsson. En kommunchef arbetar på uppdrag av kommunmedborgarna. En sådan tjänsteperson fick tåla hård och närgången granskning, särskilt när det gällde ledarskapet och arbetsmiljön – som direkt och indirekt fick konsekvenser för en hel kommuns administration och styre. Anmälaren hade fått bemöta de uppgifter som tidningen hade publicerat. Redan i den första artikeln redogjordes för de sexuella kränkningarna och de nedsättande orden mot kvinnor.

Artikeln som publicerades den 14 och 15 februari handlade i första hand om två anmälningar av trakasserier och kränkande särbehandling som den nämnda kommunanställda kvinnan riktat mot personalchefen och en politiker.

PO:s bedömning

Publiceringen 26 januari

Anmälaren har som kommunchef en sådan ställning att han får tåla även en närgången granskning av förhållanden som är av betydelse för hans yrkesutövning. Det fanns ett allmänintresse av att rapportera om de anmälningar som gjorts om kränkande särbehandling och trakasserier och kommunchefen hade getts tillfälle till adekvat bemötande. Inte heller kan det riktas kritik mot att tidningen använde sig av B som källa. Formuleringen i

bildtexten behövde inte tolkas av läsaren som att anmälaren påstods leda en verksamhet som kunde driva människor till självmord. Formuleringen var dock olycklig och tidningen har också tagit bort bildtexten från artikeln på nätet.

Publiceringarna strider sammantaget inte mot god publicistisk sed.

Publiceringarna den 14 och 15 februari

Publiceringarna riktade sig mot kommunchefen. Det var, för att tydliggöra konflikten, pressetiskt försvarligt att publicera uppgifterna att han fick ”pytsa ut sin frustration genom sexuella kränkningar” och att han hade ”ett agerande som anmälaren upplever som gränslöst och nedsättande mot kvinnor”..

Det finns inte heller tillräcklig anledning att klandra tidningen för att den återgav ryktet om att kommunchefen och den anställda vid kommunledningskontoret skulle ha haft en sexuell relation, eftersom det var uppgifter om ryktet som låg bakom anmälan om trakasserier.

Uppgifterna var emellertid av känslig art och riktade sig mot honom som person. Därmed hade tidningen ett pressetiskt ansvar för att låta honom bemöta uppgifterna samtidigt som de publicerades. De kommentarer från honom som tidningen publicerade flera veckor tidigare minskar inte det ansvaret. Publiceringarna den 14 och 15 februari strider därför mot god publicistisk sed.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Det är pressetiskt problematiskt att använda svepande beskrivningar och kränkande omdömen om en utpekad person, särskilt eftersom sådana är mycket svåra att försvara sig mot. Påståendena i publiceringarna den 14 och 15 februari att kommunchefen fick "pytsa ut sin frustration genom sexuella kränkningar" och att han hade "ett agerande som anmälaren upplever som gränslöst och nedsättande mot kvinnor" är exempel på detta. Vidare anser nämnden att det saknas ett allmänintresse i sammanhanget att återge och ge ytterligare spridning åt ryktet om att kommunchefen och en anställd skulle ha haft en sexuell relation. Nämnden anser därför, till skillnad från PO, att det inte var pressetiskt försvarbart att publicera dessa uppgifter. Till detta kommer att anmälaren inte fick möjlighet att bemöta uppgifterna.

Publiceringarna den 14 och 15 februari strider därför mot publicistisk sed och för detta ska tidningen klandras.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.