Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mattias Svensson: Centralbankernas experiment har skapat ett kreditmonster

Fed i USA, ECB i euroländerna och den svenska Riksbanken har på de mest extrema sätt försökt blåsa upp penningmängden.

”Det här är den största välståndsöverföringen från medelklassen och de fattiga till de rika någonsin.” Hedgefondmanagern Stanley Druckenmillers var brutalt ärlig när han i september 2013 kommenterade den amerikanska centralbanken Feds besluta att fortsätta med kvantitativa lättnader, köp av finansiella tillgångar för nytryckta pengar. ”Vem äger tillgångar? De rika! Miljardärerna!”

Penningpolitikens roll är lite som domare i fotboll, en förutsebar garant för stabil utveckling som bara märks när det går snett. Senare års penningpolitiska experiment märks ordentligt.

Fed i USA, ECB i euroländerna och den svenska Riksbanken har på de mest extrema sätt försökt blåsa upp penningmängden. Räntan är på minusnivå och centralbankerna köper upp lån och tillgångar för att styra marknaderna. Tanken var att rädda banker och finansinstitut från att gå omkull under finanskrisen 2008, men politiken har idag gjort det lättare än någonsin att vara miljardär. Antalet dollarmiljardärer i världen nästan fördubblades mellan 2009 och 2014, från 1011 till 1826.

Problemet är bara att ekonomin inte tagit fart, vare sig i eurozonen eller USA. Det är tvärtom den sämsta ekonomiska återhämtningen efter någon kris sedan andra världskriget. Inkomstskillnaderna ökar i allt fler länder, i 12 av 46 större länder före 2007, men i 35 efter 2007.

Och problemen är värre än så.

Häromdagen varnade ECB:s första chefsekonom Otmar Issing för att eurozonen är på väg att falla samman. Möjligheten att trycka pengar har utnyttjats av vissa länder mer än andra. Det har lett till enorma skulder, främst i ett system som kallas TARGET. Men krediterna har inte hjälpt de skuldsatta länderna, som sitter i en fälla med dålig konkurrenskraft och hög arbetslöshet.

I Sverige har de billiga krediterna lett till en skenande aktie- och bostadsmarknad. Fredrik N G Andersson och Lars Jonung menar i Ekonomisk Debatt (nr 8 2015) att den nuvarande utvecklingen är ohållbar: ”Alla de historiskt sett nödvändiga ingredienserna för en kommande finanskris finns på plats.”

Ekonomen Philippa Malmgren skriver i boken Signals från 2015 att penningpolitiken rentav kan förklara senare års militära oro. För krediterna som den amerikanska centralbanken spridit omkring sig har placerare köpt tillgångar även i tillväxtländer som Kina, Indien och Ryssland. Detta har fördyrat boende, mat och energi, vilket skapat social oro. De här länderna ser penningpolitiken i väst som en fientlig handling.

Stagnation och skulder. Kriser och krigshot. En radikal statlig omfördelning till de allra rikaste. Någonting i den modell som de oberoende centralbankerna slaviskt följer stämmer inte med den verklighet allt fler ekonomer beskriver. Frågan är vad våra folkvalda politiker kan göra åt det. En fråga som dessvärre känns alltmer akut.