Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Åsling: Viktigt att regeringens livsmedelsstrategi utvärderas

Annons

Det låg mycket prestige bakom arbetet att få Livsmedelsstrategin i hamn. Det är och har varit mycket prat, men tre år senare har den inte lyckats leverera något för svenska bönder.

Nja. Det var en onödigt tillspetsad formulering. Regeringen har trots allt presenterat sin matmiljard där hälften av pengarna är knuten till just livsmedelsstrategin, den andra hälften är knuten till landsbygdsprogrammet.

Regeringen har dessutom fattat beslut om 41 åtgärder och uppdrag som kan kopplas till genomförandet av livsmedelsstrategin. Så visst görs det en hel del.

De flesta av dessa åtgärder handlar om sådant som utredningar, stöd och utbildningar inom en rad olika områden som berör livsmedelskedjan.

Det har investerats mycket politisk prestige i livsmedelsstrategins betydelse. Det är viktigt att genomförandet av strategin blir bra och innebär en betydande skillnad för de som arbetar med livsmedelsproduktionens olika led.

Det är viktigt att det inte blir förlorade år.

Därför ska det bli mycket intressant att följa initiativet i Danmark där regeringen tillsatt en expertgrupp som ska presentera förslag på hur bönders ekonomi kan stärkas. Den danske livsmedelsministern Mogens Jensen skriver i ett pressmeddelande att:

”Lantbruket är en viktig del av dansk ekonomi. Därför är jag mycket glad att kunna etablera en expertgrupp som ska komma med goda förslag på hur vi kan skapa en mer ekonomiskt robust lantbrukssektor.”

Den danska expertgruppen kommer ledas av Bent Naur som är vice ordförande i statsägda Finansiel Stabilitet, tidigare har han bland annat varit bankdirektör i 25 år. Expertgruppen ska presentera sina slutsatser redan till sommaren.

Det går att dra några korta slutsatser i skillnaden mellan de vägval som sker inom svensk och dansk politik. I Sverige gillar vi långsiktiga och mycket omfattande strategier. Livsmedelsstrategin är en sådan. I Danmark tycks man favorisera korta, snabba projekt med tydliga slutsatser. Expertgruppen är en sådan.

I sammanhanget bör det tilläggas att jordbruk har en starkare politisk ställning och status i Danmark än vad den har i Sverige. Det har säkert betydelse vid vägval.

Jag saknar ett jordbrukspolitisk engagemang från svensk sida. Om den förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) går det att säga mycket i dessa dagar, men ingen kan ta ifrån honom det genuina engagemanget för jordbrukspolitik. Han bottnade i sin sakfråga på ett sätt som Jennie Nilsson (S) inte gör. Nilsson var en aktiv och duktig riksdagsledamot i näringsutskottet, men hon har antagligen aldrig ägnat en tanke åt svenskt jordbruk innan hon tillsattes som minister.

Detsamma kan för övrigt sägas om hennes danska kollega Mogens Jensen. Studerar man Jensens cv hittar man en gubbe som aldrig haft ett jobb utanför arbetarrörelsen innan han blev invald i parlamentet. Han har jobbat åt ungdomsförbundet och åt danska LO. En politiker som saknar ett dokumenterat engagemang för danskt jordbruk.

Kanske är vi inte så olika danskarna trots allt.