Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Många val gör det svårt att välja

Ungdomar har fler alternativ än någonsin att välja bland efter gymnasietiden.

Annons

Genom förbättrad självkänsla ska de som har svårt att välja få hjälp att dra nytta av dessa valmöjligheter.

— Vi är mogna att vidareutveckla vårt sätt att jobba och tror att det vi gör här nu, kommer hela skolan att få nytta av, säger Eva Frosth, specialpedagog på Slottegymnasiet utifrån det nya projektet Vägen ut.

Det finns en förhållandevis stor andel elever på Slottegymnasiet som lever med någon form av autismspektrumstörning. Det beror dels på att nära hälften av niondeklassarna i Ljusdals kommun söker sig till ett gymnasium utanför kommunen. Vanligtvis stannar ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder kvar på hemorten eftersom de är i behov av sammanhang och struktur. Det söker också elever från närområdena i Bollnäs och Hudiksvalls kommuner till Slottegymnasiet.

— Slotte har ett bra rykte och är en lagom stor skola där eleverna ofta har samma klassrum, samma lärare och inte behöver hantera så många intryck som på större skolor, säger Eva Frosth.

Det finns ett tjugotal elever på Slotte som har hjälp av elevassistenter men andelen elever med autismspektrumstörning är betydligt större än så. Elevhälsoteamet tycker att det finns en väl fungerande organisation kring dessa elevers studietid, men det räcker inte.

— Vi vill inte bara titta på de tre år som eleven går gymnasiet. Vi måste också hjälpa dem att förbereda sig för tiden efter gymnasiet, säger Eva Frosth.

Inom ramen för projektet Vägen ut ska ett närmare samarbete utvecklas med Arbetsförmedlingen och omsorgen samt landstinget. Det handlar om att göra eleverna mer självständiga under skoltiden och mer redo för tiden efter skolan.

— Dagens unga har så många valmöjligheter. Det här är en grupp som behöver extra stöd för att dra nytta av alla dessa val, säger projektledare Madeleine Lundholm, Delsbo, som är tjänstledig från sin tjänst som kurator under projekttiden.

Bättre strukturerade skoldagar är det inte bara eleverna i målgruppen som kommer att ha nytta av hoppas de ansvariga i elevhälsoteamet. Tanken är att om arbetet med att göra eleverna mer självständiga blir framgångsrikt på gymnasiet så kan det senare användas inom grundskolan. Men det kommer också att ha betydelse familjerna.

— Vi tror att det här tryggar situationen för föräldrarna också. Det tar mycket energi att fundera på vad som ska hända efter gymnasiet och det är inte ovanligt att ungdomarna blir deprimerade och det påverkar föräldrarna, säger Eva Frosth.