Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många frågor om lärarlegitimationen

/

Lärarlegitimationen är en lovvärd nyordning, som förhoppningsvis sätter stopp för obehöriga lärare.

Annons

Vi skulle inte låta en outbildad bilmekaniker serva bilen, men har under lång tid låtit outbildade lärare vara ansvariga för ungdomars skolgång. Det är inte konstigt att lärarnas yrkeskunskaper ständigt ifrågasätts, när personer utan relevant examen kan anställas i skolan på samma villkor som de som är utbildade lärare.

Det som, av förklarliga skäl, engagerar mig mest är vilka villkor som kommer att gälla för oss lärarstudenter på väg ut i verkligheten. Vi som blir försökskaniner i detta. Att våra examensbevis skulle bli värdelösa och villkoras med ett provår visste vi inget om när vi började. Jag tror att väl genomförda mentorskap blir en vinstaffär för alla, men är tveksam till om det går att locka fler till läraryrket genom att på det här sättet förlänga en redan lång utbildning.

Alla lärarstudenter som tar examen efter den första juli i år omfattas av det nya regelverket. Där godkänt provår är en förutsättning för att få ansöka om lärarlegitimation. Den nyexaminerade ska söka en tjänst som vanligt. När denne blir provanställd på den aktuella tjänsten får den samtidigt en mentor. Under provårets gång ska man ha tillgång till stöd från sin mentor och i slutet av året ska rektorn ihop med mentorn utvärdera huruvida den nyexaminerande är lämplig att arbeta som lärare.

Detta betyder att det inom några veckor kommer att finnas utbildade lärare som söker anställningar under de här premisserna. Men regelverket är ännu inte helt klart. Och det är inte finansieringen heller. Ingen tycks veta riktigt vad som gäller; inte vi lärarstudenter, inte kommunerna och friskolorna som ska anställa oss, inte lärarfacken och heller inte Skolverket.

Någon måste sätta ner foten och klargöra hur det här nya systemet ska finansieras. Kommer kommunerna att få statsbidrag för att kunna genomföra introduktionsåren ordentligt? Eller är tanken att det ska rymmas inom befintliga (och i många fall tämligen ansträngda) skolbudgetar? Kommer det i så fall att bekostas genom att ge en lägre ingångslön till de som gör provåret och därmed inte får utföra vissa arbetsuppgifter utan att handledas av en legitimerad lärare?

Skolverket har tagit fram en kompetensprofil som – i 23 punkter - definierar vad som är en skicklig lärare. Tanken är att det ska bedömas om den nya läraren uppfyller kravlistan i slutet av året. Vem som blir mentor och på vilket sätt ser i nuläget ut att vara helt upp till den enskilda rektorn.

Kommer alla utexaminerade lärare ens att få göra ett provår? Vilka villkor kommer att gälla för de lärare som blir mentorer? Vilken utbildning får de för att kunna utföra sitt uppdrag? Kommer villkoren för mentorskap att bli likadana över hela landet eller blir det lokala avtal som avgör?

Frågorna är många – och det utan att jag alls har berört problematiken för de tusentals lärare som hamnar i kläm mellan sin formella behörighet och den tjänst de i dagsläget är anställd på. Att lösa den situationen kommer också att kosta pengar, betydligt mer än vad som avsatts för det.

På frågan vem som ska betala blir skolminister Björklund svaret skyldig.

Mer läsning

Annons