Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lupiner hotar mångfalden

Det är försommar och lupinerna tittar upp i Hälsinglands diken och vägkanter. Men skönheten bedrar: den livskraftiga arten breder ut sig och hotar att konkurrera ut andra blommor. I Dalarna jobbar länsstyrelsen sedan några år med att motarbeta lupinernas spridning, men än så länge finns inget liknande arbete i vårt län.

Annons

Det råder delade meningar om den långsmala fröväxten som snart blommar längs vägkanter i hela Hälsingland. Vackra, tycker nog de flesta som charmas av sommarblomster, men samtidigt utgör de ett allvarligt hot enligt experterna.

– De ökar ganska kraftigt och många tycker att de blivit en pest och en växt som tar över. Vägkanterna skulle kunna vara något annat än lupinåkrar, säger Anders Delin, ordförande i Gävleborgs botaniska sällskap och författare till en kommande bok om Hälsinglands flora.

Blomsterlupinen är en invasiv art, vilket betyder att den inte har sitt ursprung i vår egen flora utan förts in i Sverige. Blommorna är snabbväxande och kan tränga undan arter som prästkrage, blåklocka och tjärblomster. Något som man uppmärksammat i Dalarna där länsstyrelsen de senaste åren jobbat aktivt för att begränsa lupinernas spridning, framför allt i skyddade områden.

– Problemet är ju när de kommer in på fina ängsmarker med värdefull flora, då konkurrerar lupinerna ut allt annat. Vi tar bort blommorna genom tidig slåtter eller genom att gräva upp dem med rötterna, säger Urban Gunnarsson på länsstyrelsen i Dalarna.

Men trots att lupinerna breder ut sig även i Hälsingland finns än så länge inget liknande arbete här, varken i länsstyrelsens regi eller i de kommuner som tidningen varit i kontakt med. Frågan har visserligen varit föremål för diskussion på flera håll, men så långt som till aktivt arbete har man inte kommit än berättar Anna Bredberg, enhetschef på länsstyrelsens miljöenhet.

– Vi är medvetna om att lupiner breder ut sig på allt fler områden runt om i landet, även i vårt län. Vi har inte planerat att genomföra några enskilda insatser på området än, men vi försöker bevaka eventuella bestånd kopplat till skyddade områden, säger hon.

Länsstyrelsen i Gävleborg kommer nu att följa insatserna i Dalarna för att se om modellen kan vara passande att prova även här.

En annan instans som har anledning att följa utvecklingen är Trafikverket. Sedan drygt tjugo år tillbaka driver de projektet "Artrika vägkanter" som går ut på att bevara och utveckla artrikedomen längs statliga vägar. Även här skapar lupinerna huvudbry och under den senaste tiden har man börjat fundera på hur utbredningen ska kunna begränsas.

– Det är något vi nyss har börjat titta på. Att gräva bort är en metod eller slåttra två gånger per år, men det hämmar ju också annan flora, menar Ove Eriksson, miljöspecialist på Trafikverket region mitt.

Han upplever ofta att meningarna går isär om blommornas utbredning.

– Vi får mycket klagomål på att lupinerna håller på att ta över, samtidigt som många hör av sig och är upprörda för att vi slår av dem, Ove Eriksson.

Annons