Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lokal konformism skapar statssocialistiska kluster

Socialdemokraterna bejakar privatisering, i vissa delar av landet.

Annons

Ingen blir kanske överraskad över att borgerligt styrda kommuner är mer benägna att privatisera välfärdstjänster än vänstermajoritetskommuner. Mer intressant är de stora skillnaderna inom Socialdemokraterna som gör att S bejakar privatisering – i vissa delar av landet.

Även om det ofta talas om välfärdsstaten är ju skola, vård och omsorg det kommunalas ansvar. Vem som styr och har styrt spelar roll för vilka möjligheter medborgarna har. 290 kommuner runt om i Sverige där välfärdsansvaret kan ta sig väldigt olika uttryck.

Anders Lindbom, professor i statsvetenskap, och aktuell i den kommande rapporten Från välfärdsstat till välfärdssamhälle (Studieförbundet Samhälle och Näringsliv, SNS), visar hur de vitt skilda attityderna till valfrihet och privata alternativ delar upp det socialdemokratiska Sverige.

Det finns geografiska kluster som är statssocialistiskt orienterade såsom Skåne, Blekinge och Stockholms stad. I dessa områden är den socialdemokratiska hållningen att välfärdsinstitutionerna ska vara både offentligt ägda och drivna. Dessutom är vinster något ont.

Tittar man på socialdemokraterna i Jämtland, Stockholms län och Östergötland hittar man i stället folkrörelsedemokrati. Lindbom menar att här finner man kopplingar till tidiga socialdemokratiska idéer om egenmakt och självförvaltning. Driftsformen spelar mindre roll, och därför är hela hållningen till privat drift inom välfärden mer pragmatisk.

Lindbom har gått genom motioner till partikongressen och analyserat socialdemokratiska riksdagsledamöters ståndpunkter. Idéerna spelar också praktisk roll. De folkrörelsedemokratiska klustren lägger ut mer kommunal verksamhet i privat drift.

Kan det då inte ha att göra med geografiska skillnader, snarare än ideologiska? Till exempel att attityderna i glesbygden skiljer sig åt från tätorten? Lindboms analys av riksdagskandidaterna (i valet 2010) i partierna med en splittrad syn på privat drift i välfärden visar att det inte är så. Och skillnaden mellan Stockholms stad och län stärker den tesen ytterligare. Snarare kan partiorganisationen ge upphov till lokal konformism. "Den som vill göra en politisk karriär (och till exempel bli placerad på valbar plats på partilistan) har anledning att anpassa sig till den dominerande attityden i viktiga sakfrågor på den nivå i partiorganisationen där personen befinner sig", som Lindbom skriver i sitt kapitel i rapporten.

Jag kontaktar Lindbom för att höra vad han kan säga om Gävleborgssossarna utifrån sin forskning. De är genomsnittliga får jag veta, både när det gäller attityder och faktisk privatisering (1998-2006). Det finns viss osäkerhet beträffande data när man diskuterar enskilda kommuner, men Lindbom berättar ändå att det mest intressanta för vårt geografiska område är att man privatiserat oväntat lite i Hälsingland, och framför allt i Söderhamn (återigen, fram till 2006). Avvikelsen från det förväntade är relativt stor, ungefär -4 procentenheter. Det kan alltså tolkas som att vi har ett statssocialistiskt kluster i Hälsingland. Det är åtminstone den dominerande attityden som de som vill göra politisk karriär anpassar sig till.

Men vad tycker de egentligen?