Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LjP:s chefredaktör: Till sist kom tiden ikapp Bosse Hedin

Artikel 38 av 38
Seko-härvan
Visa alla artiklar

Sen 2015 har Sekohärvan gäckat allmänhet och fackmedlemmar: Vart tog de 14 miljonerna vägen? I veckan kunde vårt grävreporteress Erik Strömberg äntligen lägga de första korten på bordet.
Här skriver LjP:s chefredaktör Christian Höijer om den lika uppseendeväckande som segslitna affären.

Stockholm, hösten 2014.

På fackförbundet Sekos huvudkontor på Hagagatan 2 mitt i hjärtat av Vasastan i Stockholm har man fått in tips om att allt inte står rätt till.

Gävle-Dala 221 är en av totalt 24 lokala väg och ban-klubbar i landet och har sitt säte i Ljusdal. Och med pannorna i veck föreslår ledningen att göra en revision för att bringa klarhet i klubbens räkenskaper.

Ett drygt halvår senare har industrisemestern precis dragit igång när revisionen är klar. Det blir ett besked som får förbundsledningen att tappa hakan och som ställer planerade semestrar på ända – 14 miljoner kronor saknas i klubbkassan!

Läs också: Rättegång sköts upp i sista stund

När nyheten briserar i media tar den enorm skruv på grund av de stora penningbeloppen och mystiken kring vad som egentligen hänt?

Klubbens nyckelperson visar sig vara ombudsman för den lokala klubben, han heter Bosse Hedin och är bosatt i Tallåsen. Förutom jobbet har han haft flera betydande roller inom socialdemokratin i Ljusdal.

Hedin får omedelbart sparken av sin arbetsgivare som också lämnar in en polisanmälan. Inledningsvis ger Hedin sin syn på det som har hänt när han kontaktas av media, men väldigt snart ska han komma att lägga locket på och låta sina jurister föra talan.

När nyheten briserar i media tar den enorm skruv på grund av de stora penningbeloppen och mystiken kring vad som egentligen hänt?

Det visar sig att fackklubben under åren 2008-2014 flyttat över pengar till en nystartad fritidsförening som också driver bolaget Exvia.

Syftet kan nog många känna en smula sympati för: Gävle-Dala-klubben har helt enkelt inte dragit jämnt med ledningen i Stockholm och vill rädda klubbmedlemmarnas pengar undan en förestående centralisering.

Men den eventuella sympatin bleknar snabbt bort.

För när lokalmedia granskar händelserna – framför allt Ljusdals-Posten/helahälsingland.se och P4 Gävleborg – så framträder bilden allt tydligare att Bosse Hedin, som pekas ut som den drivande kraften i fritidsföreningen, har använt medlemmarnas klubbkassa på ett bedrägligt sätt:

• Han har låtit rusta en fritidsfastighet norr om Tallåsen, som han står skriven som ägare till.

• Han har varit drivande i en härva av fordonsaffärer där flera exklusiva veteranbilar köpts och registrerats i hans namn.

• Han har lånat ut medlemmarnas pengar till sitt parti för upprustning av lokaler.

• Han har också låtit bygga två stugor i Malung-Sälen som han initialt står som registrerad ägare till.

Genom Bosse Hedins aktivitet på sociala medier blir det tydligt att pengar investerats i saker som intresserar honom personligen. Fackets medlemmar, däremot, tycks inte ha en susning om vad som hänt, än mindre att de skulle haft tillgång till några stugor att hyra.

Därtill återstår den stora frågan: Var finns pengarna?

Läs också: Seko-härvan avgjord efter överenskommelse

På Sekos högkvarter i Stockholm är man redo för strid. De har nu stämt fritidsföreningen för att få tillbaka sina pengar. Parallellt intresserar de sig för vad polisens brottsutredning kommer fram till.

För polismyndigheten i Gävleborg går det trögt, trots att det handlar om misstänkt ekonomisk brottslighet med ovanligt stora summor. Polisen är nämligen hårt belastad med andra brottsutredningar, och jag får själv höra via källor inom myndigheten, att de poliser som ska granska Sekohärvan också är bäst skickade att lösa andra uppgifter av allvarlig karaktär.

Månad läggs till månad utan någon kontinuitet. Och i november 2018, efter drygt tre års utredning, så kan den vänlige åklagaren Ulf Back konstatera att det inte går att bevisa något brott.

Med tanke på det omfattande material som redovisats i media är det en nyhet som förvånar många.

Hur kan en utredning läggas ned när miljonbelopp fattas?

Åren har lärt mig att en rättegång inte är till för att skipa rättvisa. Det är möjligen en from förhoppning för den som känner sig drabbad, men en rättegång handlar rätt och slätt om vad åklagaren kan bevisa. Och i det här fallet gick det det helt enkelt inte att konstatera brott.

Istället har Sekos förbundsledning klamrat sig fast vid den civilrättsliga delen, det vill säga stämningen av fritidsföreningen och Bosse Hedin.

Åren har lärt mig att en rättegång inte är till för att skipa rättvisa. Det är möjligen en from förhoppning för den som känner sig drabbad, men en rättegång handlar rätt och slätt om vad åklagaren kan bevisa.

Och det var i den delen som Seko vann sin första stora seger i tingsrätten i januari 2019 när fritidsföreningen/Bosse Hedin dömdes att betala tillbaka de 14 miljoner kronorna plus nio miljoner i rättegångskostnader.

Domen överklagades och skulle upp i hovrätten förra veckan. Men några förhandlingar blev det inte i rätten utan parterna gjorde upp vid sidan av.

I veckan kunde vår Guldspade-vinnande grävreporter Erik Strömberg för första gången berätta att aktier och värdepapper för drygt 7,6 miljoner kronor finns kvar av de 14 miljonerna.

I uppgörelsen ska Bosse Hedin också ha lovat att tömma sina tillgångar och skjuta till pengar så att uppgörelsen stannar vid 10 miljoner kronor.

Med detta besked lär snart de sista artiklarna i denna lika ovanliga som segslitna historia vara skrivna.

Det enda jag kan konstatera av den sorgliga miljonrullningen inom Seko är:

Ingen vann.