Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Litterära porträtt

/

På Ljusdalsbygdens museum pågår just nu en utställning med målningar, teckningar, kollage och träsnitt av konstnären Carl Köhler, som avled 2006.

Annons

Det är linjerna som fängslar. Linjer som skapar ett ansikte och som också blir en tolkning av ett författarskap eller komposition. Trots att utställningens första rum domineras av några större färgstarka målningar, bland annat en tolkning av Edouard Manets kända Frukost i det gröna, så är det de ljusa porträtten jag stannar framför.

Carl Köhler var bildkonstnär, tecknare och skulptör. Han föddes 1919 och studerade vid Edward Berggrens målarskola, Konstakademierna i Stockholm 1945–1951, i Oslo och på Academie de la Grande Chaumière i Paris 1952-1953. En modernist som hämtade inspirationen från litteratur, musik, dans och teater. Han visste själv vad som var bra, och lät sig inte hindras av tidens smak eller trender. "Det gäller att gestalta, inte att arrangera."

Kanske skulle hans konst ha fallit helt i glömska efter hans död om inte sonen Henry med stor energi och uthållighet fått gallerier och museer i såväl Sverige som USA och Kanada intresserade av att ta emot utställningar. Och det är framför allt porträtten av internationellt kända författare och kulturpersoner som fått genomslag.

I Ljusdal visas ett 40-tal verk i väldigt olika tekniker och uttryck. Efter en jämförelse på Internet måste jag nog konstatera att många av de allra bästa porträtten visas på annat håll just nu, men det finns ändå en hel del guldkorn att njuta av. Porträttet av Joyce Carol Oates utstrålar både skörhet och styrka som förstärks av de vita lappar som finns klistrande på ansiktet. Här visas ett kraftfullt träsnitt av Gunnar Ekelöf, och i träsnittskollaget av James Joyce (getting blind) lyckas Köhler lyfta fram karaktärsdragen och litterärt innehåll i några enkla detaljer, som glasögonen.

Porträttmålningarna är ofta ljusa, uppbyggda i flera lager, och det märks att det finns en personlig relation mellan konstnären och författarna – trots att Carl Köhler oftast målade utifrån fotografier. En del bilder har som små ledtrådar i bakgrunden. Koreografen Birgit Cullberg lockas fram med några linjer och den franske Nobelpristagaren Claude Simons blick på världen är genomträngande.

Utställning invigdes av konstnärens son Henry Köhler, som numera är bosatt i Sveg.

Mer läsning

Annons