Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Lite vindkraftsmotstånd är bra"

Ett visst motstånd till vindkraftverketableringar kan vara bra för den lokala nyttan. Det fick åhörarna veta vid ett möte på Altorp under tisdagskvällen.

Annons

Kommunbygderådet Allis hade bjudit in Roland Lundqvist, från Hälsinge vindkraftsförening för att prata om den lokala nyttan med vindkraft.

– Lite motstånd är nog bra. Det går att använda som argument för att etableringen ska ge en lokal nytta, sade han.

Det kan innebära möjligheter att köpa delar av kraftverken men framför allt det som brukar kallas för bygdepeng.

Sverige ligger lågt jämfört med andra länder. I Norge kan kommuner ta ut en kommunal fastighetsskatt för verken. I vindkraftstunga Tyskland kan ett 2 MW-vindkraftverk ge 300 000 kronor tillbaka till bygden varje år.

I Sverige är det i stället markägarna som är de stora vinnarna när det byggs vindkraftverk. Markerna ägs till största delen av företag eller kan ägas av personer bosatta utanför kommunen.

– Bygdemedel är bra, även om det är mycket mindre än arrendet, eftersom vi kan vara säkra på att det stannar i bygden. Det kan vi inte vara säkra på att arrendet gör.

Roland Lundqvist och Hela Sverige ska leva anser att man ska kräva 0,5 procent av bruttoproduktionen när det ska byggas vindkraftverk i bygden. I själva verket är det dock svårt att få energijättarna att gå med på det. Det finns inget som tvingar dem att betala så mycket som en enda krona.

Roland Lundqvist tycker det därför är viktigt att kommunerna utnyttjar sin vetorätt vid vindkraftsexploateringar till att skriva in riktlinjer för bygdepeng i sina översiktsplaner. Det är något som Söderhamns kommun har gjort, men det gäller att inte vika ner sig.

– Man får inte vara för mjukryggad. Rättviks kommun är ett bra exempel. De struntar i om det inte finns någon lag utan kräver 0,5 procent, sade Roland Lundkvist.