Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledarintervju med Emil Källström (C): Pengarna till försvaret går inte att kollra bort

Pengarna måste fram till försvaret. Den som eventuellt försöker kollra bort frågan slösar sin värdefulla tid. Det tydliga beskedet ger Centerpartiets ekonomiska talesperson Emil Källström i en ledarintervju inför Försvarsberedningens slutrapport.
– Försvarsanslagen och dess finansiering kommer att vara bland det viktigaste i svensk ekonomisk politik under en lång tid framöver.

Emil Källström är riksdagsledamot för Västernorrland och har ett långt engagemang i försvarsfrågor. Han skämtar om att han alltid varit intresserad av försvarspolitik, från serieläsandet av 91:an Karlsson, till värnplikten och fram till idag. 2014 var Källström redaktör för antologin ”Håll Gränsen”, en titel som anspelade på hans föregångare på riksdagsbänken Thorbjörn Fälldin. Antologin handlade om gränser som behöver hållas. För Källström är försvaret en gräns att hålla:

– Ekonomisk politik handlar om att se helheten för Sverige. Det som är bra för Sverige är också viktigt i den ekonomiska politiken. Till det hör att det är prioriterat att få fram pengar till satsningar som är relevanta för statens hårda kärna. Det gäller framför allt försvaret, men också de rättsvårdande myndigheterna, som hör till statens absoluta kärnuppgifter.

Försvarsberedningen ska lägga fram sina slutsatser 14:e maj. I beredningen finns en majoritet för att det behövs ett golv som minst motsvarar 1,5 procent av BNP år 2025, men regeringen vill inte prata pengar utan försöker skjuta det till senare förhandlingar. Men någon större tid att skjuta på besluten ser inte Källström.

– Jag kan konstatera två saker. Försvarsberedningen är överens, i all fall tills alldeles nyligen, om vad som är Sveriges nya golv. Det måste vara det som gäller. Det andra är att vi redan till hösten behöver skarpt visa korten till 2022. Då måste vi fortsätta de förstärkningar som den här mandatperioden levererat med först riksdagsbeslutet i december och som sedan ligger fast genom januariavtalet.

En sådan enighet som finns i försvarsberedningen är inget som kan trollas bort.

Det som Källström syftar på var först M och KD-budgeten som röstades igenom av riksdagen i december och sedan Januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet som försvarets del innebar att dessa nivåer ska ligga fast. Budgetlagen säger att prognoser med tre års horisonter ska läggas och därför behöver Försvarsmakten få indikationer med rimliga planeringsförutsättningar för 2022 redan i höst.

– På ett sätt är det enkel materia. Det är givet vad som ska ske de kommande åren, och en sådan enighet som finns i försvarsberedningen är inget som kan trollas bort.

Några skarpa samtal om pengar finns ännu inte med finansminister Magdalena Andersson (S) och andra partier. Men från Källströms perspektiv så ska pengarna fram.

– Prognoserna ser just nu, brasklapp, brasklapp och ta i trä, bra ut och att vi skulle klara finansieringen av försvaret utan att behöva dra ned något annat. Det reformutrymme som finns måste till stor del gå till försvaret och rättsvårdande myndigheter.

Men om prognoserna har fel?

– Det behövs bara en liten konjunkturnedgång för att situationen ska förändras. Vårt besked är att vi är beredda att göra de förändringar som krävs. Försvar är inget vi gör bara när det är soligt. Vi behöver en statlig bottenplatta, vi har ett finansdepartement som har en uppgift att lösa en helhet, och det har vi historiskt klarat ganska bra i det här landet.

Det finns spekulationer om att Socialdemokraternas motvilja att diskutera nivåer är ett förhandlingsgrepp för att till exempel sätta stopp för skattelättnader i januariavtalet. Den dörren ska förbli stängd enligt Källström.

– Gläntar man på den dörren så riskerar man att skapa många större problem. Utgångspunkten för mig är att vi klarar Januariavtalet och dessutom den förstärkningen av försvarspolitiken som vi alla är överens om.

Den försvarspolitik som Emil Källström vill se kommer att kosta pengar, något han är väl medveten om.

– I detaljer vill jag invänta försvarsberedningens slutrapport. Men, Sverige behöver ett försvar som avskräcker de angrepp som vi gemensamt anser kan vara sannolika. Vi behöver ett försvar som fungerar och kan stå emot angrepp. Försvaret ska också vid behov både kunna ge och ta emot hjälp. Utöver de renodlade försvarsanslagen behöver vi också bygga en samhällsresiliens som fungerar i skymningslägen.

Det finns en oro hos flera i försvarsdebatten att Centerpartiet och Liberalerna kommer att vika ned sig i försvarsfrågan, att finansminister Magdalena Andersson kommer att klara av att hålla ned försvarsuppgifterna, vad är ditt budskap till dom?

– Både Liberalerna och vi i Centerpartiet är oerhört tydliga i de här frågorna. Det finns en väldigt stor majoritet, då räknar jag också in stora delar i S i detta, som är överens om en grundnivå. Det kan vara som så att alla inte har insett dessa fakta på marken. Om någon till äventyrs, rent hypotetiskt, försöker kollra bort den här frågan behöver dessa personer lägga sin värdefulla tid på något annat.

Försvarsfrågorna tas sällan upp av ekonomisk politiska talespersoner i debatter eller i intervjuer med journalister, vad beror den tystnaden på?

– Kanske är det som så att inte frågorna ställs till de här personerna. Du får nog fråga de andra om det, men för egen del tycker jag att det är viktigt eftersom det är statens kärnuppgift.