Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Piraterna fick rätt, och därför försvinner de från parlamentet

/

Nu slås det alltså fast: datalagringen är olaglig.

Annons

I början av veckan kom beskedet att EU-domstolen underkänner den kontroversiella datalagringen inom EU. Och kritiken är stenhård: "Direktivet innebär ett omfattande och särskilt allvarligt intrång i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd för personuppgifter, utan att detta intrång begränsas till vad som är strängt nödvändigt" står det i domen.

Datalagringsdirektivet har varit omdebatterat sedan allra första början, och alla dess brister har funnits med sedan dess. Direktivet som gör mobil- och bredbandsleverantörer skyldiga att lagra samtliga trafikuppgifter i minst sex månader klubbades genom 2006. I Sverige förhalades direktivet fram till 2012, vilket ledde till tre miljoner euro i förseningsböter. 2012 blev direktivet till slut svensk lag vilket innebär att mobil- och bredbandsbolag är skyldiga att lagra trafikuppgifter om data- och teletrafik i sex månader. Till exempel lagras uppgifter om var personer befann sig när kommunikationen inleddes eller avslutades. Små detaljer har ändrats på vägen, till exempel lagringstiderna, men utan tvekan har lusten att övervaka människor vunnit över integriteten.

Och nu slås det alltså fast: datalagringen är olaglig.

Tillsammans med en grupp journalister och ledarskribenter befann jag mig i början av veckan i Bryssel. En timme efter att domen offentliggjorts träffade vi kommissionär Cecilia Malmström (FP). Enligt henne visste vare sig hon eller resten av kommissionen om beslutet i förväg, då EU-domstolen är en av de få institutioner som det inte läcker från. Men det märktes att Malmström knappast kommer att sörja att direktivet har fallit. Redan som parlamentariker röstade hon nej till datalagringen, av samma skäl som EU-domstolen nu lyfter. Och för två år sedan utvärderades datalagringsdirektivet av kommissionen där ett antal problem listades: lagringstiderna är för långa, syftena varierar och kontrollmekanismerna är inte tillräckliga. "Det är ett hafsverk, det här direktivet" konstaterade Malmström i tisdags.

Vi träffade också ett antal parlamentariker, bland annat Piratpartiets Christian Engström. "Busbra" kommenterade han det då färska beslutet som ger Piratpartiet rätt i att lagringen av data är ett oacceptabelt ingrepp i medborgarnas rätt till privatliv. Han såg väldigt glad ut, med all rätt. Han menade också att då diskussionen om datalagring kommer till Europaparlamentet efter valet så krävs det att (Pp) blir omvalda så att de kan finnas på plats och slutligen se till att man dödar datalagringsdirektiivet.

Frågan är om det är ett tillräckligt starkt argument för att få upp stödet för (Pp) igen. Rent krasst vore det kanske bättre för själva partiet om EU-domstolen inte underkänt direktivet. När man nu har vunnit, varför ska människor stötta (Pp)? I opinionsmätningar inför EP-valet ligger (Pp) på ungefär 1,5 procent, att jämföra med resultat i valet 2009 som gav (Pp) ett resultat på 7,1 procent (och liksom i riksdagen krävs det 4 procent för att komma in i Europaparlamentet). I dag har man två parlamentariker, tidigare nämnda Engström samt Amelia Andersdotter. Framgångsvalet 2009 kan bland annat förklaras med FRA-debatten och Pirate Bay-målet. Övervakning, fildelning och liknande frågor är inte på agendan på samma sätt i dag. Vissa menar att vi har vant oss vid storebrorssamhället. Andra, till exempel parlamentariker Christofer Fjellner (M) menar att domen från EU-domstolen snarare är det som sätter stopp på all integritetskränkande politik. Att direktivet aldrig skulle gå genom i dag. Det låter onekligen mer hoppfullt att se världen så.

Då har också piratpartisternas ideologiska ståndpunkt vunnit. Medan partiet samtidigt riskerar att bli ett minne blott.

Annons