Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LÄSARTEXT: Trägymnasiets elever fick testa på att vara historiebyggare i experiment

Tisdagen den 26 november fick eleverna i årskurs två på Trägymnasiet i Ljusdal uppleva historiens vingslag. Hela dagen var vigd åt ett experiment kallat Historiebyggarna, vilket skulle kunna jämföras med SVT:s Historieätarna.

Annons

Under dagen fick eleverna bygga fågelholkar enligt olika regler som skulle efterlikna produktionsmetoder på 16-, 17-, och 1800-talet. Temat var ett sätt att visa hur och varför produktionsmetoder förändras genom olika tidsperioder. Under experimentet användes chokladpengar som betalningsmedel, vilket också synliggjorde hur handeln med pengar ökade över tid.

Under 1600-talet i Skråväsendet fick eleverna utse de elever som skulle bli Mästare, varefter rollerna som gesäll och lärling lottades ut. De elever som kom sent fick rollen som vandringsgesäll, alltså en gesäll från en annan stad som inte kunnat få anställning, och fick då under mästarnas övervakning göra ett gesällprov. Gesällprovet bestod av att borra ett hål med en dymmelborr och för att klara provet fick de inte spräcka brädan. Misslyckades de fick de ta jobb som lärling. Nästa jobb var att komma överens om vilka mått som skulle gälla i varje mästarverkstad, och tum och fot blev alltså bokstavligen bredden på mästarens tumme och längden på mästarens fot. Monteringen skedde med manuell borrning och pluggar av rundstav.

Under 1700-talet prövade klassen att producera i ett tidigt kapitalistiskt system kallat förlagssystemet. Platsen för den andra delen var nu på den engelska landsbygden och hela experimentet var en metafor för utvecklingen av textiltillverkning, från manuell till automatiserad produktion. För att efterlikna de svårigheter som transporter på landsbygden innebar på 1700-talet så var alla transporter tvungna att göras med vagn. Under 1700-talet möttes gruppen av oförutsedda svårigheter med att starta igång en mer specialiserad tillverkning, de svårigheter som visade sig var till exempel att se till att alla hade arbetsuppgifter och hur man bäst skulle spendera sitt startkapital. Detta ledde till att eleverna fick en ökad förståelse för hur svårt det kan vara att starta ett nytt företag, och vikten av god planering.

1800-talet blev på många sätt lättare för eleverna att hantera. De fick i rollen som anställd i en fabrik tydligare arbetsledning för vad de skulle göra och en ritning att följa. Till ljudet av ångmaskin och arbetsvissla byggde de på i effektivare tempo och fick känna på att få lön baserat på arbetsdagar. Däremot var även tidens orättvisor inbakade genom att myndiga elever fick fullt betalt medan de omyndiga blev barnarbetare vilka, liksom kvinnor, hade lägre betalt. Men bäst av allt, tyckte flera av eleverna, var att få tillbaka spiken som ett enkelt och effektivt sätt att sammanfoga fågelholkar!

Under resans gång byttes redskap och material ut. Måttenheter förändrades och lönen ökade och sattes i relation till arbetstid istället för mängden producerade varor. Industrialiseringen av samhället påverkade alla delar av samhället och förhoppningsvis har denna heldag lett till en ökad förståelse för en ganska abstrakt historisk förändring, samt bakgrunden till deras valda yrkesbana. Eleverna som deltog har uttryckt sig positivt om nyttan av att få pröva på historien på ett konkret sätt och det visade sig efteråt att eleverna hade utvecklat en förståelse av vad olika ord och begrepp faktiskt betyder, som till exempel skrå och gesäll.

Stefan Peters Leg. lärare i engelska och historia, Trägymnasiet i Ljusdal

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel