Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Läsartext: Senioruniversitetet visade dokumentärfilmer om kolning och flottning

Tänk dej 100-150 år tillbaka i tiden. Försök föreställa dej vad som inte fanns i din omgivning då. Hur såg livet ut för dina förfäder? Det vill säga tiden före datorer, elektricitet, bilar etc.

Annons

Som omväxling hade Bollnäs Senioruniversitet ersatt den vanliga föreläsningen med två filmer av dokumentärfilmaren Erik Eriksson. Dels ”I kolarskogen del 2, vinter” och dels ”Bland flottare på Ljusnan”.

De stora sprången i vår utveckling till det moderna Sverige är drivna av teknikutveckling och börjar med industrialiseringen i mitten av 1800-talet (ca 100 år efter England). Skråväsendet försvann och man fick jobba var man ville, kapitalister startade företag, kraftig befolkningsökning gav tillgång till billig arbetskraft, skog och malm fick ett stort industrivärde och efterfrågan ökade snabbt både inom landet och för export.

Vattendrivna sågar vid forsar och vattenfall ersattes av ångsågar vid älvarnas mynningar. Hit flottades timmerstockar från älvarna och biflödena. I vår del av landet blev Sundsvall centrum för sågverk och pappersbruk. I Sandviken behövdes stora mängder träkol som energikälla för den snabbt ökande järntillverkningen i masugnarna.

Kol och timmer måste fraktas till bruken. Ett oerhört krävande arbete för dem som jobbade i skogen. Erik Erikssons filmer beskriver slitet med skogshuggning på sommaren, hur man flådde mark från ris, grävde fram ”stybb” att täta milorna, reste ved mot ”kungen” i mitten, tände milor och stybbade tills milan slutligen kunde förvandlas till träkol och fraktas med häst i s k kolstigar till järnbruket. Milan befriade träet från syre genom s k pyrolys. Det hände också att allt slit var förgäves, milor rasade, brann ner, kolare ramlade ner i brinnande kolor. Verkligheten var allt annat än den romantik som omger kolningen.

På våren och sommaren kördes timret ner till åarnas och älvarnas stränder, kubikmättes och flottades vidare till industrin via åar, flottningsrännor och sjöar till sågar och pappersbruk. Under 60-talet minskade flottningen och transporterades i stället med lastbil och tåg. Flottningen i Ljusnan upphörde 1968.

Filmerna återger tankarna hos människor om vardagen och samhällsutvecklingen på ett nästan suggestivt sätt. Men tiden sprang ifrån och Sverige skulle fortsätta utvecklas. Kampen om älvarna handlade också om tillgång till billig energi för industrin och att bygga ut vattenkraften. Ett annat tema som Eriksson dokumenterat i annan dokumentärfilm.

Avslutningsvis sammanfattade Håkan Teljstedt sina erfarenheter från flottning i Rotälven i Älvdalen i början av 60-talet. Han skildrade också tankegångarna bakom varför träkolning och flottning ersattes av ny teknik. Järnbruken kunde använda koks i stället för träkol för framställning av tackjärn. Man matade också in avgörande parametrar i dåtidens dator och kunde visa på lönsamheten med vägtransporter. Långsamheten (en årsproduktion låg för flottning), förluster som uppstod pga brötar, sjunktimmer och stötskador i klamparna, som måste kapas bort.

Benny Johansson

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel