Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LÄSARTEXT: Riksarkivet – mer spännande än vi anade!

Vad döljs månne i Riksarkivets djup? Om detta informerades Bollnäs Senioruniversitet av Karin Borgkvist Ljung, arkivpedagog, paleograf och förste arkivarie därstädes.

Annons

”Riksarkivet 401 år – en guldgruva för forskare och andra” var föredragets titel, och vi fick njuta av en historisk exposé över ämnet med talrika och roande exempel på skrifter och föremål i Riksarkivets gömmor.

Samtidigt som Karin B L gav oss Riksarkivets historia från begynnelsen så fick vi också mycket av vår allmänna historia till livs. Det äldsta föremålet i dess samlingar är en graduale från 900-talet, på pergament, skrivet med ett bläck som blir som en tatuering. Det är sotigt och fuktskadat, men läsbart. Ett brev från Birger Jarl till köpmännen i Lybeck bestämmer vad som ska gälla för att de ska få handla med och bosätta sig i Stockholm: de måste lyda lagen, lära sig svenska. ”Början till Utrikesdepartementet” som KBL uttryckte det.

Alla Drottning Kristinas brev och skrifter ärvdes av hennes älskade kardinal Azzolino. I denna samling finns en rik korrespondens mellan Kristina och Azzolino. KBL sammanställde citat ur brev till drottningens förtrogna väninna Ebba Brahe om det första mötet med Azzolino och senare brev till denne. Som påvens utsände tar han emot henne i ösregn i Rom och brer ut sin svarta slängkappa på marken för att hon torrskodd ska kunna stiga ner på Roms mark: ”och jag var förlorad!” I ett av drottningens brev till kardinalen skriver hon: ”Jag vet att du har svurit din trohet till Gud, men får jag inte bli din gudinna så vill jag bli din slavinna”. Detta och andra partier är skrivet i chiffer som man lyckats tolka.

I 1600-talets samlingar finns förstås många av Erik Dahlbergs böcker. På 1700-talet for Reinhold Angersten runt i Europa och besökte stålverk, hammarsmedjor, lärde sig, skrev dagböcker och startade sedan Jernkontoret. ”Industrispionage”? Johan Helmich Roman får lov att åka till England och förkovra sig i musik med kunglig tillåtelse och ett antal silverpenningar till stöd. Kungens brev finns i Riksarkivet.

”Tout est perdu, mon père, et je suis en désespoir” – Axel von Fersen berättar för sin far om hur han nästan lyckades föra den franska kungafamiljen till räddning ut ur landet, men hejdades vid gränsen.

Greta Gustavssons ansökan om att få byta efternamn till Garbo finns i Riksarkivet. ”Gallrar ni ingenting” frågade statsrådet Ulla Lindström. När man svarade ”Nej, vi gallrar inte” så bestämde hon att hennes dagböcker skulle till Riksarkivet, inte till Arbetarrörelsens arkiv.

Man förstår varför när man hör vad hon stenograferade om sina ministerkolleger på regeringsmötena och sedan renskrev i sina dagböcker. Det är kritiskt.

Axel Oxenstjerna som fick ordning på så mycket annat i Sverige grundade också officiellt denna myndighet genom en kansliordning år 1618. Han bestämmer vad som ska sparas och vilka meriter de anställda ska ha. ”Adelskap är inte nödvändigt; kunskap, inte namnet” är vad som gäller.

Vi fick följa byggnaderna som Riksarkivet funnits i. Det var från början knutet till kungamakten och fanns i Slottet Tre Kronor som brann 1697. En tredjedel av det arkiverade materialet kastades ut och kunde räddas, men åtskilligt var brand-, rök- och vattenskadat. Arkivet har flyttat runt i många palats, en del specialbyggda. Sedan 1968 ligger det sex våningar under mark, nersprängt i berget i Marieberg i Stockholm, atombombsäkert, sägs det.

Där sparas allt från statliga myndigheter, alla departement, Högsta Domstolen, enskilda arkiv av riksintresse, gårdsarkiv, familje- och släktarkiv, etablerade politiska partiers arkiv.

I Karin Borgquist Ljungs uppdrag ingår att handleda studenter och hennes viktigaste råd - i denna vår Wikipedia-tid - är att gå till källorna. På Riksarkivet finns alla möjligheter.

Faktum är, att genom att på ett så lysande sätt, med kunskap och stor humor, behandla ett ämnesområde som kanske kan låta lite tungt, så väckte föredragshållaren lust att få besöka Riksarkivet! Kanske en heldagsutflykt i Senioruniversitetets regi framåt våren – vi är välkomna!

För Bollnäs Senioruniversitet, Christina Berg-Tylöskog

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel