Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LÄSARTEXT: Professor föreläste om samspel mellan mark, fauna och mikroorganismer

Tryggve Persson - professor emeritus vid SLU i Uppsala – och med rötter i Tönnånger gästade Bollnäs Senioruniversitet i mars. Hans specialområde handlar om biologisk mångfald i naturen. Det handlar om det komplexa samspelet mellan bl a solstrålning, växter, djur, jordmån och gödning och hur det ena påverkar det andra.

Perssons djupa kunskaper om hur organismer i naturen omvandlar levande materia till näring för nytt växande t ex av insekter, maskar, svampar, mossor och lavar illustrerades av rikliga bildexempel.

Han talade utifrån fyra huvudområden: skogsekosystem, mark, biodiversitet och kolbalans. Ekosystemet beskriver sambandet mellan organismer längst ner i näringskedjan och alla djur och växter högre upp i denna. Näringskedjan är ett komplicerat växelspel mellan bygg- respektive nedbrytningsfaser, ”äta eller ätas”.

Mångfalden i marken och omsättningen av energi exemplifierades med mykhorrhizasvampar, som tar näring (socker) både från sitt ”värdträd” och mineralnäring (kväve och fosfor) från marken. Från dess mykhorriza-rötter växer svampens mycel ut som ett nätverk.

Fotosyntetprocessen illustreras också väl av växlingen mellan skogsavverkning och tillväxtfaser. Vid hyggesfasen avges mer CO2 från marken än vad som tas upp i blad och barr. Detta kan motverkas av att ta vara på grenar och toppar (s k GROT) genom att bränna dessa och därigenom minska förbrukningen av olja och kol. Å andra sidan har tillväxten av skog i Sverige aldrig varit större än idag, vilket är en kolsänkefaktor att räkna med.

Nedfallande löv bryts ner och ger bl a kväve, som tas upp av trädrötterna och gynnar tillväxten. Skogsgödsling med kväve kan också ske på mekanisk väg i mellan- och norra Sverige. Träden växer då snabbare och förstärker effekten som kolsänka. Det är bra för klimatet. Men det har även effekt på den biologiska mångfalden med mindre lingon, artantal, torrare mark pga större vattenförbrukning. I södra Sverige gör allt kvävenedfall från jordbruk och trafik att skogsgödsling inte behövs.

Aktuella skadeverkningar av stor betydelse på senare år är bl a skogsbränder, granbarkborre, snytbagge och rotröta. Vid skogsbrand förstörs inte bara trädstammar och rötter utan även det näringsrika övre jordskiktet.

Föreningen tackade för ett intressant föredrag. Det blev f ö den sista föreläsningen våren 2020 till följd av covid 19-pandemin som lamslagit landet.

Benny Johansson, Bollnäs Senioruniversitet

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel