Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LÄSARTEXT: Klassiker ur Jussi Björlings repertoar framfördes i Voxnabruk

Kring stora kulturpersonligheter skapas ibland föreningar,”sällskap” som på olika sätt uppmärksammar sin idol. Det kan vara genom forskning och föreläsningar kring liv och verk som stimulerar ett sällskaps medlemmar till en allt större insikt, kunskap om och kärlek till sin protagonist.

Annons

Jussi Björling Sällskapet har som ett av sina mål att hedra Jussi Björlings (19011-1960) minne med en årlig konsert i Voxna kyrka, i år liksom tidigare i repris tre timmar senare. Att det blev just Voxna motiveras av att en förfader till Jussi var mästersmed i Voxna, ett av Hälsinglands många järnbruk.

I år är det nittonde gången som denna konsert anordnas. Jussi själv kan förstås inte medverka annat än på skiva, men i stället får några sångare representera hans minne i kraft av att just de ges rollen av att vara hans värdiga efterföljare i en ung generation. Allt färre svenskar har ett levande minne av den man vill hedra, Jussi, ett problem som man har gemensamt med de flesta andra liknande sällskap. Men satsningen på unga och kommande sångare av båda könen kompenserar Voxnakonsertens publik för detta problem.

Årets sångare heter Per Lindström, tenor, och Sabina Bisholt, sopran, båda färdiga och redo till steget ut mot de stora scenerna (om de inte redan är där). vidare Karin Mobacke som presenterades som kommande sopran och Bengt Krantz, baryton, Jussi Björling Sällskapets ordförande, i jämförelse med de andra ”old boy” men ännu med en härligt mjuk och klangfull stämma. Han ger även kända sånger en fördjupad tolkning.

Så lite om programvalet: Jussi själv försmådde inte den populärare genren och på skiva fick vi höra honom sjunga Sven Saléns Visa kring slånbär och månskära. Sven Salén är ju mera känd som skeppsredare. Jag kände till hans musikintresse, men det här var första gången jag hört något av honom. Ytterligare ett par populärsånger framfördes: If I could tell you och Min älskling du är som en ros, sjugna av Bengt Krantz. Operett representerades av Viljasången, F. Lehar, ur Glada änkan, förnämligt och humoristiskt sjungen av Sabina Bisholt. I övrigt var det romans och operasång som gällde.

En klassiker i Jussis romansrepertoar var Tonerna, text Erik Gustaf Geijer, musik Carl Leopold Sjöberg (1861-1900). Tonerna sjöngs i Per Lindströms tolkning som inte stod Jussis långt efter. Sabina framförde alldeles utmärkt Runeberg/Sibelius kända och dramatiska Flickan kom ifrån sin älsklings möte och Tove Ditlevsen/Hugo Alfvéns lika kända Så tag mitt hjerte.

Karin Mobacke vågade satsa på ganska okända sånger som Pan av Ture Rangström och En ung flickas morgonbetraktelse av A. F. Lindblad. Det var ett fint framförande av en ung sångerska som nyligen debuterat i lokala sammanhang. Hennes sopran är färgrik och mycket tilltalande. Hon ackompanjerades här liksom senare i programmet på flygel i en aria ur Figaros bröllop av sin tidigare lärare Lena Rieback. Övriga ackompanjemang utfördes som alltid skickligt av Lennart Eng.

Jag vill inte förlänga den här artikeln alltför mycket, därför gör jag nu ett klipp och går direkt på en av de sista ariorna i programmet, duetten ur operan Pärlfiskarna av Georges Bizet. Den är särskilt känd genom en inspelning som Jussi gjorde tillsammans med Robert Merril på 1950-talet och som fortfarande spelas i radio då och då. Nu fick vi höra den med Per Lindström och Bengt Krantz i en tolkning som tävlade med den berömda inspelningen. Om tävlingen eventuellt vanns av någon så var det inte med hästlängder, kanske man kan tala om noslängder?

I övrigt framfördes på ett helt förnämligt sätt kända arior ur operor av Verdi (Bengt Krantz) och av Puccini (Per Lindström och Sabina Bisholt).

Jussi Björling Sällskapets sekreterare Stefan Olmårs tackade de medverkande och publiken. Det är tusentals bitar som måste komma på plats inför en konsert och Stefan Olmårs har nu gjort det i 19 år! En producentroll på helt frivillig bas vid sidan om ordinarie yrkesutövning. Om Jussis farfar var mästersmed ber jag att få utse Stefan till mästerproducent. Vi bör alla förstå vilken ansträngning som ligger bakom även om han aldrig visar det på något sätt!

P.S. Per Lindström erhöll före själva konserten Jussi Björling Sällskapets stipendium, ett aktningsvärt belopp där sponsorer skänkt pengarna.

Åke Tylöskog

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel