Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LÄSARTEXT: Föreläsning om sanning, fake news och kunskapsmotstånd

Årets första föreläsning hos Bollnäs Senioruniversitet stod historikerprofessorn Arne Jarrick för. Dagens tema var: Vad gör vi åt kunskapsmotståndet? Och hur kan vi komma tillrätta med det?

Annons

Mängden kunskap kan sägas ha ”exploderat” det senaste århundradet. Vetenskaplig sanning kräver dock en teori som kritiseras och testas om och om igen tills teorin håller eller förkastas. Annorlunda kan det sägas vara där värderingar och spridande av propaganda dominerar. Här dyker det moderna fenomenet ”fake news” eller myter/alternativa fakta upp. Hur sådan kan motverkas var ett av Jarricks teman.

Vad är sanning/kunskap? När kan man säga att man har kunskap? Tre kriterier måste vara uppfyllda. Först måste man tro att något är sant. För det andra att det man tror verkligen också är sant. Sist ska det finnas goda skäl att tro på att det är sant.

Hur har motståndet mot kunskap sett ut över tiden, vad kan man göra för att minska motståndet? Människor föredrar att tro på det man vill ska vara sant, sa redan Francis Bacon på 1620-talet.

Somliga sanningar möter emotionella hinder såsom grupptänkande, oförenlighet mot andra egna uppfattningar. Därutöver stöter man på kognitiva hinder där du inte kan förutse konsekvenserna av ny kunskap.

Lever vi i ett kunskapssamhälle och är kunskapen jämnt spridd i samhället?

Växer kunskapen snabbt, stora kunskapskrav och kunskapsbejakande attityd hos medborgarna? Svaren är både ja och nej, menar Jarrick. Vetenskapliga upptäckter kan till en början bara förklaras av en liten skara experter. Ett exempel: William Harvey kunde 1628 presentera blodomloppet i kroppen. Han möttes av samtiden med kritiken (fri tolkning) ”vad ska det vara bra för att blod bara far runt i kroppen”? Först ett par decennier senare kunde en italienare påvisa existensen av kapillärer, dvs kroppens minsta blodkärl. Då började kunskapen om hur näringsämnen och gaser utbyts mellan blodådror, kapillärer och omgivande vävnader att utvecklas.

Vartefter rönen bekräftas, kommer alltfler att acceptera dessa som sanningar.

Det är väl uppenbart att nyheter och fakta i modern tid har nått en sådan spridning med dagens media att fakta blandas friskt med alternativa fakta, dvs osanningar. En av Jarricks grafer visar att falska nyheter på Twitter 2009-2016 nådde 100 gånger större spridning än sanna.

Hur ska vi förhålla oss kritiskt till detta flöde? Jarrick framhöll vikten av att lägga tyngdpunkten på centrala fakta och inte på myter, ge alternativa förklaringar till myten, använda grafik i stället för många ord, etc.

Benny Johansson, Bollnäs Senioruniversitet

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel