Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lars Ströman: Klarar polisen att sätta fast den som skrev "judedjävul, vi vet var du bor"?

Tänk dig att du får en kommentar på nätet av typen "judedjävul, vi vet var du bor". Chansen att polisen klarar upp brottet är fyra procent. Men Anders Hall, utvecklingschef vid polisen är tydlig med sin uppmaning: Anmäl!

Hatbrott kan vara ett mord. Det kan vara skadegörelse på en moské eller en synagoga. Riksdagen har bestämt att ett brott som begåtts med hat som motiv ska leda till längre straff.

Polisen fick in 6500 anmälningar om hatbrott år 2016. Antalet personer som utsatts för hatbrott var 145000 år 2015 enligt Brottsförebyggande rådet.

Men allt oftare sker hatbrotten på nätet. Hatkommentaren på nätet är ett "mängdbrott". Polisen fick in 6500 anmälningar om hatbrott år 2016. Antalet personer som utsatts för hatbrott var 145000 år 2015 enligt Brottsförebyggande rådet. Så det är få som ens bryr sig om att polisanmäla. Polisen arrangerade ett seminarium i Almedalen om hatbrotten.

Tidningen Metro beskrev i en artikel några exempel. En 15-åring dömdes till dagsböter för att ha skrivit om "muslimdjävlar" med en  ”runketrasa på hö vet”. En 30-åring dömdes till skyddstillsyn för att ha skrivit att romska tiggare borde brännas på bål. Det finns också flera exempel på att personer med öppet nazistiska sympatier har dömts. Straffsatserna antyder att brottet inte är allför allvarligt.

Men allvarligt är det. Om människor som hör till "fel" grupperingar drar sig ur diskussioner på nätet av rädsla för näthat, ja då har hatarna vunnit. Då har de lyckats tränga ut människor från en del av det offentliga rummet.

Så även brott med begränsad straffsats kan hota det demokratiska samhället, just om de tillåts bli "mängdbrott" med små utsikter ett bli uppklarade.

– Det kan röra sig om allt från relativt enkla utredningsinsatser till väldigt komplicerade utredningar, säger Anders Hall.

– I värsta fall är vi beroende av internationell rättshjälp från något annat land. Då blir det här tyvärr ganska tidsödande.

Internationell rättshjälp för digitala brott kan till exempel handla om att få uppgifter från en server som finns i ett annat land.

När du ser den där hatkommentaren kan det vara frestande att radera eländet. Men gör inte det, manar Anders Hall.

– Du ska ta en skärmdump. Du ska försöka spara ner och lagra så mycket av informationen som möjligt.

Ibland får du vara envis. Det händer faktiskt att polisen tvekar att ta emot den där skärmdumpen. Jag vet exempel där det har hänt.

– Så ska det inte riktigt vara. Vill du göra en anmälan ska vi ta emot all stödbevisning som finns att få.

Det är osannolikt att ens en majoritet att fallen kommer att leda till åtal. Men om polisen kan öka andelen ärenden som leder till åtal, så förändras ändå näthatarnas kalkyl.

Hatbrott på nätet kommer fortsätta att vara ett mängdbrott. Det är osannolikt att ens en majoritet att fallen kommer att leda till åtal. Men om polisen kan öka andelen ärenden som leder till åtal, så förändras ändå näthatarnas kalkyl. Risken att åka fast ökar. Och polisen bedömer att det är med näthat som med många andra typer av brott: det finns en liten grupp som begår många brott. Kan dessa personer ringas in och lagföras, blir vi andra säkrare.

Polisen patrullerar våra gator, för att i ska känna oss säkrare. Polisen behöver också "patrullera" på nätet, för att vi ska känna oss säkrare.

Jag frågar Anders Hall hur han tror att läget är om fem år.

– jag tror att vi är betydligt bättre på att vara en polis som fungerar i digitala miljöer, säger han.

Polisen patrullerar våra gator, för att i ska känna oss säkrare. Polisen behöver också "patrullera" på nätet, för att vi ska känna oss säkrare.