Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lånefest med baksmälla

/

När svenska folket ska ha någonstans att bo finns det ingen oro för någon ekonomisk kris. I varje fall ingen oro som märks i något förändrat beteende.

Annons

Som Sveriges television visar i en sammanställning fortsätter svenskarna att bli allt mer belånade – trots de oroande nyheterna om skuldkris i södra Europa och en sjunkande börs.

Det är i huvudsak lån till bostäder som ökar. Redan är 1990-talets fallande bostadspriser som bortblåsta ur det kollektiva minnet. Bostaden ses som en säker investering och risken med att låna till i praktiken hela bostadens pris negligeras av många.

Även svenska myndigheter har sett den ökade belåningen som ett problem och för ungefär ett år sedan infördes ett bolånetak, som innebär att det endast är möjligt att ta bostadslån med bostaden som säkerhet på upp till 85 procent av bostadens inköpsvärde.

Den ansvariga ministern Peter Norman (M) verkar dock inte vara särskilt orolig. Han påpekar att hushållen inte bara har skulder utan också tillgångar och att dessa tillgångar också har stigit i värde. Norman luta sig också mot de ansvariga myndigheterna och säger att både Finansinspektionen och Riksbanken gjort stora studier som visar att det inte är troligt att det finns någon bostadsbubbla i Sverige.

Det är möjligt att det stämmer att de allt större lånen inte utgör någon risk för den svenska ekonomins stabilitet. Om man ser till de senaste 40 åren så har Peter Norman rätt. De svenska hushållens samlade skuldsättning i förhållande till hushållens totala tillgångar har varit rätt stabil under tidsperioden och är idag till och med lägre än i början av 1980-talet. I dag uppgår hushållens samlade skulder till ungefär en fjärdedel av hushållens samlade tillgångar.

Men det finns andra sätt att jämföra. Om man ser skulderna i förhållande till hushållens disponibla inkomster har det skett en enorm förändring under de senaste åren. År 1995 hade hushållen skulder som motsvarade knappt ett års samlade inkomster, idag motsvarar hushållens samlade skulder inkomsterna under drygt 1,5 år. En tredje myndighet, den statliga Bostadskreditnämnden, verkar betydligt mer oroad över utvecklingen och önskar sig framför allt att svenskarna åter ska skaffa sig en amorteringskultur.

Att betala av på lånen är en klok strategi för hushållen. För det är inte säkert att tillgångarnas värde varar. Den som hade 100000 kronor på Stockholmsbörsen i början av året skulle bara få omkring 80000 kronor om aktierna såldes idag. Genom tiderna finns det långa perioder då huspriserna sjunkit kraftigt och det tagit lång tid innan de återhämtat sig.

När det gäller riskerna för banker och för det finansiella systemet finns det också andra viktiga skillnader jämfört med till exempel USA. I USA kan man ofta helt enkelt lämna ifrån sig husnyckeln till banken om man inte kan betala lånen. Banken får huset, och skulden är borta. I Sverige är det inte så enkelt. Man kan tvingas sälja sitt hus eller sin lägenhet, men om köpeskillingen inte räcker för att lösa hela lånet har banken fortfarande kvar sin fordran. Detta är naturligtvis bra för bankerna, men lämnar låntagarna skuldsatta kanske för en stor del av återstoden av livet.

Den lånefest vi nu upplever kommer antagligen att följas av en rejäl baksmälla för många. För dem kommer det att bli många magra år. Det lidandet kan det vara värt för både regering och myndigheter att försöka förhindra, även om varken de svenska bankerna och det svenska ekonomiska systemet är hotat.

Johan Örjes

Centerpressens Nyhetsbyrå

Mer läsning

Annons