Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstinget borde lära sig av polisen

/

Förändringar brukar visserligen möta motstånd. Men ibland är protesterna berättigade.
Landstingets besparing på läkarsekreterare har varit kritiserad från början. Och kritiken blir inte mindre trots att tiden går.

Annons

- Hela den nya organisationen är otroligt korkad. Det säger läkaren Hans Johansson i Hudiksvall till tidningen om besparingen på läkarsekreterarna.

Divisionschef Berit Fredricsson erkände i gårdagens tidning att den nya organisationen för läkarsekreterarna måste förbättras.

Och den har knappt sjösatts.

Idén var att få en effektivare organisation genom att flytta ut läkarsekreterarna från vårdcentralerna. Få trodde dock, förutom landstingsledningen, att det skulle bli mer effektivt.

Det visar sig nu att förutom läkarsekreterarens vanliga arbetsuppgifter har de många gånger hanterat andra administrativa uppgifter. Uppgifter som nu inte blir gjorda.

Att göra sig av med läkare eller sjuksköterskor när man ska spara är ingen bra idé.

Men hur smart är det att spara på administrativ personal ute i primärvården?

Redan idag visar undersökningar att svenska läkare ägnar hälften av sin tid till patienterna. Resten går till administration.

Är det i det läget en bra idé att lyfta bort administrativ personal från vårdcentralerna? Nej, det är det inte.

Mest effektivt vore om alla gjorde det som de var bäst på.

Just det har landstinget i Östergötland räknat på. Enligt dem kunde 1,5 miljoner arbetstimmar omvandlas från administration till patienter om alla arbetade med det som de var utbildade för.

Skulle man räkna om det skulle det motsvara cirka 18 000 sjuksköterskor och läkare under ett år.

En svindlande tanke.

Det är synd att landstinget inte har tittat på polisens erfarenheter av att spara på administrativ personal. .

Polisen har under många år kämpat mot samma problem som sjukvården står inför och erfarenheterna av stora sparpaket på administrativ personal är urusla. Landstinget borde lära av polisens misstag.

Hur ska man då få en mer effektiv vård?

För det första borde mer - inte mindre - resurser satsas på vårdcentralerna. Den nära vården är billigast. Och bäst för patienten.

För det andra handlar vård till stor del om planering och logistik för att bli effektiv.

Men då måste det finnas personal som gör det. Det måste finnas någon som ser till att journalen är uppdaterad, att provsvaren har kommit - innan patienten är på plats - att datorerna fungerar.

Det är brist på läkare i primärvården. Det innebär att den tid som finns måste utnyttjas effektivare än någonsin.

Det gör man inte genom att ta bort administrativ personal och resurser från vårdcentralerna. Inte heller denna gång var det en bra idé. Visserligen är inte läkarkåren den mest förändringsbenägna.

Men att ta bort resurser, denna gång i form av läkarsekreterare, från primärvården gör att fler administrativa arbetsuppgifter hamnar på personal som är utbildad för att ta hand om patienterna. Det är inte effektivt använda pengar. Eller, för att använda läkaren Hans Johanssons egna ord:

- Det är dödfött.

Mer läsning

Annons