Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Läkarstudier i Rumänien

Allt fler väljer att utbilda sig till läkare utomlands eftersom studieplatserna är få i Sverige. 26-åriga Sofie Ellström från Hudiksvall är en av 200 svenskar som läser till läkare i Rumänien.
– När man studerar utomlands får man erfarenheter som jag tror att jag kommer ha nytta av. Även om jag skulle få plats på en svensk läkarutbildning i dag så skulle jag inte byta, säger Sofie.

Annons

Cluj-Napoca ligger i hjärtat av Transsylvanien och är en av Rumäniens främsta studentstäder. Lite av en rumänsk motsvarighet till Lund eller Uppsala - en gammal anrik universitetstad med en vacker stadskärna som kryllar av studenter. Här läser Sofie det första av sex år på läkarprogrammet. Hon sökte flera gånger till den svenska utbildningen men kom aldrig in trots att hon har höga betyg från gymnasiet. Efter att blivit bortlottad flera gånger började hon plugga till veterinär i Uppsala. 
–  Men efter ett år insåg jag att det inte var min grej. Både veterinär och läkare är yrken som man måste brinna för och jag kände att jag saknade det engagemanget för att bli veterinär, berättar Sofie.


Hon ville verkligen bli läkare och började se vilka alternativ det fanns när hon inte kom in på de svenska universiteten. 
– Jag hade redan innan veterinärutbildningen funderat på att plugga till läkare utomlands men jag hade inte det självförtroendet som behövdes men under veterinärutbildningen fick jag insikt i att det här var en utbildning som jag skulle klara av och jag bestämde mig för att söka utomlands, berättar Sofie.
Skolan är godkänd av CSN och Sofie tar studielån precis så som hon gjorde hemma i Sverige. 
–  Det kändes jättebra när jag tog beslutet att plugga utomlands. Jag kände att jag inte kunde utvecklas något mer i Uppsala där jag pluggade tidigare.
För några år sedan fanns det bara ett fåtal svenskar i varje klass men nu består en klass av nästan bara svenskar. De som söker in är framför allt elever som inte kommer in på läkarutbildningen i Sverige. Det är alltifrån studenter som har mediokra gymnasiebetyg till studenter som har högsta betyg från gymansiet men som ändå inte kommer in i Sverige. För några år sedan hade Iuliu Hatieganu universitetet fri intagning på sitt internationella läkarprogram. Det enda som krävdes var avslutande gymnasiestuder och en avgift på 27 000 kronor per läsår. Eftersom antalet sökande numera är fler än antalet studieplatser går skolan nu också på betyg, tidigare studier, arbetslivserfarenheter och skriftliga rekommendationer. Undervisningen är på engelska eller franska, men den utgår från det rumänska sjukvårdssystemet. 
–  Det är en stor trygghet att det är många svenskar som pluggar där, det är helt underbara människor så det är kul. När jag flyttade var jag orolig att många inte skulle vara seriösa eftersom det inte fanns några krav på bra betyg när jag sökte men alla som läser här vill verkligen bli läkare, säger Sofie.


De läser mycket teori, bland annat anatomi, biokemi och bioetik. Det är även obligatoriskt för de internationella studenter att läsa rumänska.Varje läsår har de en månads praktik under sommaren och skolan ser helst att eleverna gör praktiken i sitt hemland. 
–  Jag kommer vara med min pappa på vårdcentralen i Harmånger, berättar Sofie som önskar att de hade mer praktik under utbildningen. 
–  I Rumänien har läkarstudenterna ingen motsvarighet till svensk AT-tjänst.
Sverige har ingen skyldighet att ge oss praktik. Men det är så stor del av läkarstudenterna som pluggar utomlands att vi måste bli en del av systemet. Speciellt när staten tjänar på att vi pluggar utomlands och inte upptar en studieplats i Sverige, säger Sofie.
Rumänien är med i EU sedan 2007 och enligt EU-direktiv går en universitetexamen från ett EU-land att använda inom hela den Europeiska unionen. I praktiken betyder det att en läkare som studerat i Rumänien bara behöver skicka en kopia på sitt examensbevis och sin läkarlegatimation tillsammans med en kopia av sitt pass till Socialstyrelsen för att få ut en svensk läkarlegatimation.

Sofie bor i en trea tillsammans med en annan tjej. Hyra är på drygt 600 euro och då ingår varken el, gas eller vatten. Lägenheten ligger på trettio minuters gångavstånd från centrum. 
–  Det är dyrt, speciellt när lägenheten inte ens ligger centralt, säger Sofie.
Cluj-Napoca är en ganska rik stad med flera shoppingcenter och en stor biograf.
Det är stora kontraster till de små gamla husen som finns kvar. Men man ser större klyftor i huvudstaden Bukarest, berättar Sofie.
Det är få av de äldre invånarna som kan prata engelska. 
–  Det var tabu att kunna prata engelska under kommunisttiden. Men många unga förstår engelska bra, säger Sofie som under sitt första halvår i Rumänien har fått en förståelse för hur det är att komma till ett främmande land. 
–  Man förstår hur det är att vara invandrare i Sverige. Man vill gärna söka kontakt med andra svenskar och vi har klumpat ihop oss i ett bostadsområde. Bara att gå och handla är en upplevelse, man står där och försöker komma på vad vetemjöl heter på rumänska, berättar Sofie.


Även kulturen och hur man är mot varandra är annorlunda i Rumänien än i Sverige. 
–  Man märker av att landet länge har varit en diktatur, en del saker lever fortfarande kvar. Många rumänska elever vågar inte ifrågasätta sina lärare. Men man märker att många kämpar för att det ska bli bättre, vi har en ny rektor som vill ha internationella studenter eftersom de ofta är engagerade och vill förändra, säger Sofie som trivs väldigt bra med de flesta av sina lärare. 
–  De är riktigt kunniga och det är en gemytlig stämning mellan elever och lärare, vi har en dialog och de tar ansvar för oss om de ser att vi mår dåligt,säger Sofie som berättar att de utländska studenterna nu har dragit igång ett elevråd.
Många av lärarna är inte vana vid att få kritik och tar illa upp. Dessutom märker man en stor skillnad mellan de olika sektionerna av eleverna, i den rumänska sektionen är det ingen som ifrågasätter lärarna. Men vi ser att vi kan vara med och påverka vår utbildning. 

–  Många av lärarna ser upp till Sverige och ser det som en ära att ha svenska studenter och de tycker att det är kul att vi engagerar oss.


Sofie har inte någon hemlängtan och trots att hon bor så långt borta från Sverige kan hon vara i Stockholm på två och en halv timme. Hon åker hem till Hudiksvall på loven och i sommar kommer hon hem för att praktisera med sin pappa. I framtiden vill hon arbeta som distriktläkare. 
–  Då får man jobba med alla från småbebisar till gamla människor med alla sorts sjukdomar.