Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låg nivå för energimål

Det är obegripligt att regeringen slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, inte minst med tanke på att Sverige har goda förutsättningar att genomföra omfattande energieffektiviseringar.

Annons

För att minska Sveriges klimatpåverkan måste vi effektivisera och reducera energianvändningen, men den granskning som förnybart.nu gjort på uppdrag av undertecknade visar att regeringens mål bara är hälften så ambitiöst som EU:s.

Ett av målen i EU:s energi- och klimatpaket är att energieffektiviteten ska öka med 20 procent fram till år 2020. Även den svenska regeringen har 20 procent som mål. Det är därför lätt att tro att målen är jämförbara, men så är det inte.

EU-målet avser bara energieffektivisering som beror på nya styrmedel, medan regeringens mål också inkluderar den energieffektivisering som fortlöpande äger rum i samhället, till exempel till följd av strukturomvandlingar. Skillnaden är helt avgörande.

Regeringens mål innebär nämligen att energianvändningen i förhållande till BNP ska minska med 1,7 procent per år. Vilket vid en BNP-tillväxt på 2,25 procent per år innebär att energitillförseln fortsätter att öka med omkring 4,5 procent (28 TWh) till 2020. Den politiska oppositionens mål kan innebära att energitillförseln slutar att öka, men inte mycket mer. EU:s mål innebär däremot att energitillförseln förväntas minska med 12 procent!

Regeringens mål om 1,7 procent är till och med lägre än Energimyndighetens långsiktsprognos som, trots att den helt baseras på befintliga styrmedel våren 2008, innebär att energianvändningen i relation till BNP minskar med 1,9 procent om året.

Förnybart.nu – som initierats av LRF, Naturskyddsföreningen och Anders Wijkman – vill att Sveriges energianvändning i relation till BNP ska minska med 4,0 procent per år och att den slutliga energianvändningen ska minska med 20 procent (80 TWh) till 2020.

Det är obegripligt att regeringen slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, inte minst med tanke på att Sverige har goda förutsättningar att genomföra omfattande och dessutom mycket lönsamma energieffektiviseringar.

Energieffektiviseringsutredningen föreslog ett program för effektivisering om 2,4 miljarder kronor per år under perioden 2010–2014. Utöver minskade utsläpp av växthusgaser, skulle resultatet bli att slutanvändarnas årliga kostnader kan minska med cirka 10–12 miljarder kronor. Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen har reducerat den föreslagna satsningen till en åttondel, 300 miljoner kronor om året.

Vi vill att regeringen tar initiativ till ett kraftfullt effektiviseringsprogram för lokaler och bostäder, delvis riktat mot det så kallade miljonprogrammet. Samtidigt vill vi öka stödet till effektivisering inom industri och småföretag. Detta skulle inte bara leda till en minskad energianvändning utan också skapa arbetstillfällen under lågkonjunkturen.

Lars-Göran Pettersson

ordförande Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

Svante Axelsson

generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Anders Wijkman

vice ordförande i Tällberg Foundation

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel