Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturens mylla viktig för bygden

Vi som håller på med kultur tycker naturligtvis att den är viktig att satsa på i alla dess former och att den bidrar till såväl bättre hälsa som livskvalitet och gemenskap. Det finns det även forskning som visar.

Annons

Men ibland när jag läser forskningsrapporter, inte minst inom kulturområdet, stupar jag på abstrakta begrepp som "kreativa näringar", "specialiseringsstrategier", "kultursamverkan" och "entreprenörskap". Det händer att jag slutar lyssna där, när orden står i vägen för innehållet. Andra studier är alltför allmänna, intetsägande, för att fästa.

I förra veckan hamnade jag på en intressant konferens med Hudiksvall hela livet – ett projekt som förenar kultur och äldreomsorg i kommunen där Hälsinglands museum är samarbetspartner. De forskare som var med kunde ge konkreta exempel på att även äldreboenden är kulturella centra av stor betydelse.

Kultur är inte bara ett medel för att ge människor livskvalitet och upplevelser. En satsning på kultur är rent av en förutsättning för innovationer, nya företag i alla branscher och en hållbar samhällsutveckling. Så kan man tolka Christer Gustafsson, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, som undersökt de kreativa kraftfälten i region Halland.

Slutsatserna i arbetet, där nationalekonomen Pier Luigi Saccos teorier om kulturens nya roll för den postindustriella ekonomin har en central roll, visar att där det finns många olika kulturaktiviteter i form av kurser, replokaler, teatrar, studiecirklar, hembygdsgårdar och liknande – där föds också nya idéer till andra typer av företag, produkter och sociala sammanhang som utvecklar hela samhället.
Det går dock inte att starta ett industriområde ute i ingenstans och tro att det långsiktigt kommer att hända stora saker där.

Christer Gustafsson och hans medarbetare satte gps-punkter, så kallade GIS-punkter, på varenda kulturaktivitet som fanns i hela Halland. Det blev nästan 7000 stycken! Sedan knöts de ihop på olika sätt och enligt en matematisk modell med hjälp av Massimo Buscemas algoritmer undersökte man hur det kulturella nätverket/verksamheten utvecklades i framtiden.

Falkenberg avslöjades ha fantastiska framtidsutsikter – i alla fall i en närmare framtid. Den lilla lysande punkten blev starkare och kraftigare strax utanför centrum, och det visade sig att det var en ny järnvägsstation, resecentrum, som drog till sig en massa olika verksamheter.
Men när modellen fick fortsätta att arbeta ännu längre fram, så slocknade ljuset. Analysen visade att där det tidigare inte fanns en mylla för kulturaktiviteter, där var det svårt att skapa någon ny utveckling alls.

Sammanfattning: Genom att rusta upp och vårda gamla kulturbyggnader (som våra hälsingegårdar), stötta studieförbund, konstnärer och kulturella eldsjälar så att de orkar jobba vidare, så kan hela samhället blomstra. De vita fläckarna med näringsfattig mylla, där det inte händer så mycket kultur, ligger risigt till även i framtiden om de inte gödslas långsiktigt.