Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi behöver dig, läsare, liksom du behöver oss

/

KRÖNIKA: Gunilla Kindstrand om mediekrisen.

Annons

– Du får fan skylla dig själv! Du brydde dig inte om mig. Så nu skiter jag i dig!

Journalisten Linda Hedenljung skräder inte orden när hon beskriver mediesituationen inifrån.

Mediekrisen fick en skarp konkretion när diskussioner om MittMedias framtid blev offentliga i veckan som gick. Sedan dess har tjogtals med artiklar om mediekrisen i allmänhet och MittMediakrisen i synnerhet producerats. Den brännande grundfrågan är givetvis kopplingen mellan lokaltidningar, informerade medborgare och demokrati. Linda Hedenljung går rakt på sak i sin uppmaning med läsaren: När det tar slut så kommer du att få betala priset. Vi kan se fram emot fler utlandsresor inklusive porrbesök för fackförbundsledningar och politiker. Mer svågerpolitik och jäv. Mer korruption och rent ut sagt usel ledning av stat och vård.

Nyligen uttryckte kulturministern samma insikt, fast på ett annat vis: Journalister är lika självklara i lokalsamhället som poliser, slog hon fast i Dagens Nyheter.

Mediekrisen är långt mer komplex och har många flera aspekter än vad de flesta av oss förmår omfatta. En är att hela idén om massmedier hör det förflutna till. I det digitala samhället finns det inte en bred, homogen publik längre utan en oändlig rad med små publiker som alla nischar sitt informationsintag. En annan är att de gamla affärsmodellerna som burit papperstidningen inte låter sig översättas till en digital marknad och att de nya ännu inte hunnit övertyga. En tredje aspekt är mediehusen bristande självkänsla som lett till att man allt för länge gett bort material som man borde ha tagit betalt för. Journalistik kostar oavsett om den publiceras på papper eller på nätet. Den vacklande självkänslan har också lett till en närmast genant underdånighet gentemot sociala medier.

Det sägs emellanåt att Facebook kommer att ta över lokaltidningarnas roll. Den som resonerar så glömmer att merparten av Facebooks nyhetsservice faktiskt består av just mediehusens leveranser. Samma underdånighet har länge präglat relationen till public servicebolagen. SVT och Sveriges Radio har låg närvaro utanför storstäderna och har alltid lutat sig tungt mot lokaltidningarnas grundarbete. Men det har visat sig mycket svårt att sätta ord på det beroendet i debatten. Det är som att peta i ett inflammerat sår. Hela branschen rycker till.

På andra håll i världen lett till mer konstruktiva diskussioner. I Storbritannien, till exempel, har publicservice-bolaget BBC gjort ett avtal med lokaltidningarna. Från och med nästa år går BBC in med 8 miljoner pund per år vilket kan översättas till 150 journalister som ska förstärka de lokala mediehusen.

”Dessa planer är inte bara en milstolpe i relationen mellan BBC och den lokala pressen. De kommer att förbättra den lokala journalistiken och göra det möjligt för BBCs publik och tidningsläsare att få reda på vad som verkligen händer i deras samhällen”, sa en av BBCs chefer till The Guardian när avtalet var klart.

I Sverige har vi fortfarande långt till den här sortens verklighetsförankrad dialog.

Förhoppningsvis kommer den pågående medieutredningen att skapa bättre förutsättningar för orädda omvärldsbeskrivningar och samtal. Utredningen är just nu inne i slutspurten och lägger fram sitt betänkande den 31 oktober.

Mediekrisen är svår och svindlande – för såväl bransch som publik och politik. Men den har också en god sida: aldrig har medvetenheten om lokalmedias betydelse för demokratin framstått så uppenbar som precis just nu.

*

Läs mer: Hedenljung om mediekrisen

Läs mer: Kindstrand om teaterns beklämmande storstadskomplex

Mer läsning

Annons