Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vilken teaterkick på soptippen!

En teaterhändelse som måste upplevas, konstaterar Kristian Ekenberg efter att ha sett Folkteaterns "Ett sjunkande skepp/Ett växande slott".

Annons

En mulen juniafton när temperaturen inte når högre än åtta plusgrader, och vinterkläder måste letas fram ur garderoben, bär det emot att ge sig av på utomhusteater. Men trots den dystra tematiken är det inte ofta jag lämnar en teaterföreställning på lika gott humör.

Den dystra tematiken innehåller klimatförändringar, miljöförstöring, stad/landsbygd, kollaps och hur människan ska kunna bevara sitt hem i universum.

Anna Pareto agerar ciceron.

Folkteatern kallar ”Ett sjunkande skepp/Ett växande slott” mer en ”teaterhändelse” än föreställning, avslutningen på de budkavlekvällar som under våren dryftat de frågeställningar som finns i den text som Martin Pareto sedan skrivit, både med nyskrivet material och återvunna samplingar från förr.

Resan börjar inne på Folkteatern i Gävle med en scen, innan vi bussas ut till Avans soptipp, ”en förtappad plats”. Anna Pareto leder oss som ciceron, en Vergilius, genom Avans grönska där rester av det rivna Gävle sticker upp ur marken. Här och var spelas musik, som om den väller upp från underjorden.

Känslan är lite som i Furuviksparkens spökhus, i synnerhet när en vild Björn Johansson hoppar fram och skräms – vad som helst kan hända. Vi ledsagas runt till små teaterrum som öppnas i grönskan, minipjäser som bildar en enhet. Från Cecilia Wernestens Hamlet-refererande sopsortering till Martin Paretos galna vetenskapsman, som vill göra rötgas av alla våra kroppar när vi dör i en satirisk version av återvinning driven in absurdum.

Tonen är ofta humoristisk, men allvaret ligger ständigt under ytan. Formen är fantastiskt underhållande, men allt som finns att upptäcka i denna friluftsteater gör ibland att texten försvinner bland distraktioner.

Cecilia Wernesten, Anna Pareto och Björn Johansson spelar underliga gestalter som befolkar Avans soptipp.

Bland de besynnerliga karaktärer som befolkar denna värld, måste jag lyfta fram Arabella Lyons diaboliska David Lynch-figur. Det är alltid en fröjd att se vad hon gör med sina roller.

Allt avslutas med en vackert vemodig körsång, när publiken får sitta vänd mot naturen och insupa vad allt egentligen handlar om. Frågan är alltför stor för att föreställningen ska kunna ha en riktig upplösning, utan det är ”för var och en att skriva sitt slut”.

Denna mix av teater, performance, naturvandring, konsert och konstutställning visar återigen vilken kreativitet och fantasi som ryms inom Folkteatern.

Läs mer: Intervju med Martin Pareto

TEATER

"Ett sjunkande skepp/Ett växande slott"

av Martin Pareto med hjälp av Gro Oskarson Kindstrand och Ingela Edkvist

Medverkande: Anna Pareto, Björn Johansson, Martin Pareto, Arabella Lyons och Cecilia Wernesten.

Figuranter: Olof Edman och Isabel Linander.

Produktion: Folkteatern Gävleborg

Avans soptipp, Gävle, 10/6

Mer läsning

Annons