Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stora skillnader mellan kultur- och fritidsbudgetar

/
  • I Hälsingland är det Söderhamns kommun som satsar mest pengar på fritid och kultur per invånare med 1 344 kronor per person.
  • Söderhamns Teater.

Skillnaderna är stora mellan hur mycket pengar kommunerna lägger på kultur- och fritid per invånare. I Hälsingekommunerna skiljer 882 kronor mellan den som satsar mest och den kommun som satsar minst.

Annons

Med 462 kronor per invånare ligger Nordanstigs kommun i norra Hälsingland stadigt i botten av Sveriges 290 kommuner när det gäller satsningar inom kultur. Det är ett glapp till Lekeberg kommun som ligger näst sist på listan med 610 kronor per invånare. Det visar siffror framtagna av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. En förklaring är att Nordanstig under en längre tid har haft skenande kostnader och ett kraftigt åtgärdspaket planeras i kommunen med knappt 10 000 invånare.

Ändå har Nordanstig ett väldigt blomstrande kulturliv, enligt Barbro Björklund som är näringslivssekreterare på Nordanstig kommun.

– Tittar man bara på budgeterade pengar blir det missvisande. Vi har andra pengar som kommer kultuten i kommunen till gagn, säger hon.

Kommunen har haft ett utvecklingsmedel på en miljon kronor att fördela under 2014. Barbro Björklund uppskattar att cirka 50 procent av de pengarna har gått till verksamheter med kulturinriktning, exempelvis hembygds- och konstföreningar. Delar av kommunens marknadsföringsbudget används också till kulturfrämjande.

Hur påverkar besparingarna kulturen?

– Jag vet inte än. Men jag ser ljust på framtiden, vi är en boendekommun och för att locka hit folk så vill kommunen satsa på kultur och besöksnäring, säger Barbro Björklund.

I Hälsingland är det Söderhamns kommun som satsar mest pengar på fritid och kultur per invånare med 1 344 kronor per person, vilket ligger nära rikssnittet på 1 144 kronor per invånare.

– Det är vi stolta över, även om det är föreningar som driver den mesta av verksamheten i de byggnader vi förvaltar, säger kommunens kultur- och konstansvariga Malin Rönström.

Norrlands snabbast växande kommun Umeå, med drygt 120 000 invånare, har länge legat i toppskiktet när det gäller medel till kultur, men drog i väg rejält från övriga kommuner under kulturhuvudstadsåret 2104 då man landade på 3 037 kronor per invånare. Men i den bruttokostnaden är det externa stödet från staten i samband med kulturhuvudstadsåret inräknade. Nettokostnaden, alltså vad som satsades av de kommunala skattemedlen, var 2 524 kronor.

Vad händer efter denna storsatsning?

– Siffermässigt kommer det inte att röra sig så mycket. Alla resurser från kulturhuvudstadsåret är inte förbrukade men dessa finns inte i någon betydande omfattning för 2015 och framåt. Däremot tillkommer nya resurser till Umeå kultur för att driva det nya kulturhuset Väven och Kvinnohistoriskt museum, säger Fredrik Lindegren, kulturchef på kommunen.

Han ser ett pågående skifte i kommunens kulturutveckling. Det som tillkommit är investeringar i byggnader som ska hysa det växande kulturlivet.

Hur påverkar skiftet övriga medel till kulturen?

– Om vi tar det nya kulturhuset Väven som exempel så togs ett tydligt politiskt beslut om att bygget och driften inte skulle ske på bekostnad av den befintliga kulturbudgeten, den är fortfarande intakt och vi har en aktiv dialog med föreningar och försöker höja i den mån vi kan, säger Fredrik Lindegren.

Mer läsning

Annons