Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Språket som hem och plats

/

Allt skrivande uppstår i en känsla av utanförskap. I det läget blir språket ett hemland. Det menar den franska filosofen Hélène Cixous. Om hemma och borta i skrivandet handlade ett litteratursymposium häromdagen. Flera författare som är verksamma utanför Stockholm medverkade.

Annons

Elin Olofsson är från Jämtland och Daniel Åberg från Sandviken bor nu i Vittangi. Ingen av dem tycker att distansen till de stora städerna är ett avgörande problem i deras arbete.

– När det finns telefon och internet kan du arbeta var som helst, säger Daniel Åberg.

Det är snarare en del uppdragsgivares bristande uppfattning om distanser som ibland kan ställa till det. Och bidra till att man känner sig som periferi, trots att frågan om vad som är centrum i själva verket är relativ.

– En redaktör i Stockholm kan ringa på kvällen och tro att jag skall kunna träffas i centrala Stockholm på förmiddagen, säger Daniel Åberg.

Jämtlandsbaserade författaren Elin Olofsson har varit noggrann med att understryka för sitt förlag att hon gärna är ute och reser och talar om sina böcker.

– ”Inte skall du behöva ta dig ända hit”, säger de och frågar någon annan, säger hon.

Både Daniel Åberg och Elin Olofsson har erfarenhet av att anses representera sina hemorter i norr i en helt annan utsträckning än kollegorna i söder.

– Man blir en representant för platsen mer än om man bor i Bromma eller på Kungsholmen, säger Elin Olofsson.

– Jag ses som en representant för Jämtland/Norrland, fortsätter hon.

– Men förväntan om representativitet har minskat för varje bok, säger Elin Olofsson, som precis givit ut sin tredje roman ”Gånglåt”, som utspelar sig i hennes hemtrakter i Offerdal i Jämtland.

Både Elin Olofsson och Daniel Åberg anser att platsen där man bor och verkar egentligen inte är av så stor betydelse för själva berättelsen. Men för Elin Olofsson ger kännedom om platsen där som barn hon lekt en fördjupad känslomässig och fysisk förbindelse som inspirerar hennes skrivande.

– Jag har en nyckel till många berättelser på den platsen, säger hon.

Programpunkten ”Att skriva i Norrland” arrangerades av den norrländska tidskriften Provins, med bokförläggaren och kulturvetaren Anders Teglund som moderator.

Detta var bara en bland de mångskiftande frågorna på temat ”Hem” som avspeglades under den nionde årliga festivalen på Göteborgs Litteraturhus. Med ordet, poesin och litteraturen som bas gjordes med hjälp av konst, olika former av dialog och samtal, film och fest en fantasifull och inspirerande exposé genom många aspekter av begreppet hem. Ursprunget till valet av tema var att arrangörerna ville lyfta fram den stora migrationen i världen just nu.

– Många människor i världen inte något fysiskt hem alls utan lever på flykt, säger Therése Ytter, litteraturvetare och en av arrangörerna av Textival.

Arrangörsgruppen i den ideella föreningen blev själva förvånade över hur många vinklingar och skikt det finns på begreppet hem.

– Det kom hur många förslag som helst på hur författare och poeter skriver om hem, forskning och konst som analyserar hembegreppet, men framför allt hur olika definitioner vi har av ordet hem, säger Therése Ytter.

Festivalen har två tematiska spår.

– Det handlar dels om att ha sitt hem i språket och dels om hur hem gestaltas i författares texter, säger Therése Ytter.

Det är den franska filosofen och författaren Hélène Cixous som är festivalens teoretiska moder. Själv fransk-algerisk flykting med språkligt ursprung i ett flertal olika språk menar hon att språket är hennes hemland. Allt litterärt skrivande uppstår i en känsla av utanförskap.

Mer läsning

Annons