Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slöjd med tradition och förnyelse

/
  • Slöjden är av tradition ekologisk. Anna-Lisa Persson går ut i skogen för att leta röda bär till en höstmobil inför workshopen i Söderhamn.
  • Handaskickligheten är viktig inom hemslöjden, menar Anna-Lisa Persson, som också tycker det är OK att limma. Det viktiga är skapandet.
  • Konstnären Anna-Lisa Perssons skiss och halvfärdiga kurbitsskulptur till utställningen i Skövde.

Fröken Textil kallar Anna-Lisa Persson sig. Och titulerar sig konstnär och dockmakare. På torsdagen hade hon hemslöjdsworkshop i Söderhamn med material från skogen.

Annons

Att hålla på och skapa något med händerna lärde sig Anna-Lisa Persson tidigt. Sticka, virka och sy var hennes grej, medan storasystern, Karin Öst, satsade på att rita.
- Hon bestämde sig tidigt för att bli illustratör och jag var väl sex år när jag visste att jag ville jobba med att sticka och sy, berättar Anna-Lisa Persson när vi träffas i föräldrahemmet i Bergvik.
På eftermiddagen ska hon hålla en workshop på Söderhamns stadsbibliotek, inbjuden av Helsingeslöjd, det vill säga hemslöjdsföreningen i Söderhamn.
Fröken Textil, en textil- och hantverksnörd kallar hon sig. Tidigt målmedveten lärde hon sig hantverken från grunden på Handarbetets Vänner i Stockholm, samt läste textilvetenskap på Uppsala universitet. Som utbildad hemslöjdskonsulent vill hon föra traditionerna vidare.
Hon vill få bort tänket i manligt och kvinnligt inom slöjden. Och att det räknas mer om det är män som slöjdar.
- Tänk människor i stället, säger hon med hetta. Visst, det är skitbra om killar stickar. Men det spelar ingen roll om det är en kille eller tjej som gör det. Det viktiga är att människor skapar!
Vi följs åt ut i skogen ovanför Bergviken på jakt efter grenar, nypon och rönnbär. Men rönnbären verkar ha fallit av. Anna-Lisa blir lycklig när hon i alla fall hittar några nypon och lämpliga grenar i den höstvackra skogen.
- Grenar är perfekta att göra mobiler av, förklarar hon. De har sin egen form redan.
Hon har ingen aning om vilka och hur många som kommer, tror det blir både barn och vuxna.
- Jag hoppas det blir folk med barn, att de tycker det är kul och blir inspirerade, säger hon. Jag själv är förtjust i vadmal som material och tycker det är en bonus om jag får någon att upptäcka ullen.
Förutom grenar från skogen har hon tomma värmeljuskoppar att klippa i, vadmal att göra exempelvis fåglar eller spöken av, trådar i olika färger att linda runt grenarna som kontrast till den grå laven på tallkvistarna.
- Hemslöjd är också ekologiskt tänkande, förklarar hon när vi är ute i skogen. Där har slöjdare i alla tider hämtat sitt material.
Vi talar om Hemslöjdens sätt att jobba med slöjdklubbar där man inte skiljer på textil och träslöjd utan låter barnen arbeta med alla tekniker parallellt. Utan att tänka manlig och kvinnlig slöjd.
I skolan finns fortfarande uppdelningen i olika slöjdsalar för hård slöjd och mjuk slöjd.
- De tycker väl det är lämpligt att gå på i gamla banor, säger hon. Men jag har också träffat lärare som vill samarbeta.
Anna-Lisa Persson har arbetat till och från som slöjdlärare, dock inte denna termin. Nu upptar projekt som dockmakare och konstnär det mesta av hennes tid.
Från Stockholm har hon med sig två virkade kurbitsskulpturer som ska till Skövde stadsmuseums utställning Gör det själv. Den ena är fortfarande ofärdig, men måste bli klar under kvällen för att skickas fredag.
Men först ska hon hålla en inspirerande workshop på Söderhamns stadsbibliotek

Mer läsning

Annons