Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skrivtecken men inte skiljetecken

Annons

Hoppas alla hade en trevlig semikolonets dag! Apropå det: En bekant på teaterföreningen berättade att hon reagerat på en tidigare Språkligt. Den handlade om, vad heter det nu då? Cirkumflex. Eller nej, men det där tecknet som är en punkt och ett komma? Ja, semikolon. Hon hade i alla fall använt det fel i hela sitt liv och tänkte att det är lättast att fortsätta så. Cirkumflex, vad är det? sa hon med ett skratt.

Tja, lika bra att ta det på en gång.

Cirkumflex är ett litet specialtecken ovanpå en bokstav, som markerar att det är något speciellt med den. Vi känner främst igen cirkumflex från lånord som crêpe och pâté. De orden kommer från franska, vilket gör dem till ganska dåliga exempel, för cirkumflex påverkar inte bokstäver på franska. Den visar bara att orden förr i tiden stavades crespe och pasté (samma som krispig och pastej). S:et vandrade upp ovanpå bokstaven när det slutade uttalas.

I andra språk kan cirkumflex ha en mer radikal påverkan. I portugisiska markerar det att en vokal ska betonas, och dessutom ha stigande tonhöjd. Med de reglerna skulle det hälsingska uttalet av Erik kunna stavas med cirkumflex: Êrik. I övriga Sverige uttalas första vokalen med fallande tonhöjd, vilket enligt portugisiska regler stavas Érik. För kaffe blir det tvärt om: här säger vi káffe och annorstädes säger de kâffe.

Cirkumflex används ibland i svensk text, för att visa att en vokal har dialektalt uttal. Vanligtvis innebär det stavningar som kôrka och fêsk, för att få den riktigt gôrgoa götebôrska stämningen när vi läser. Man kan göra så här i andra dialekter, men det har jag inte sett så ofta. Har läsarna några hälsingska textexempel?

Vänder vi på cirkumflex får vi hake, en lite mer sällsynt symbol som vi främst känner igen från slaviska språk med latinskt alfabet. Där markerar haken vanligtvis att tungan flyttas bakåt: c uttalas ts, medan è uttalas tsh. Det tjeckiska ordet för symbolen är háèek, vilket alltså uttalas haa-tshek.

De här symbolerna som påverkar en bokstav kallas diakritiska tecken. Det verkar krångligt att hålla reda på alla, så det är tur att vi i Sverige slipper det! Fast… svenskan har ju också diakritiska tecken, nämligen ´, ¨ och ˚. Vilken tur att vi helt enkelt gjorde Å, Ä och Ö till separata bokstäver; då behöver vi bara hålla reda på É, och den är bara för att kunna skilja på idé och ide. Enkelt!

Nåja. Tjeckiskans och flera andra språks alfabet har också separata bokstäver på samma sätt, så det är inte så krångligt för dem heller.

Annons