Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sanna berättelser om gården vinner

/

Förr i tiden var Hälsinglands bönder starka, självägande och stolta. Därför finns de vackra hälsingegårdarna.

Men vad är en hälsingegård i dag? Jo, ett vackert hus som ägs av starka, självägande och stolta bönder. Fortfarande. Med sanna nutida historier kan gårdarna ta steget ut ur dammet och vakna.

Annons

Trots att världsarvsutnämningen drogs i långbänk verkade den nästan komma som en överraskning i somras. Beredskapen för att ta emot besökarna varierade.

Klarar gårdarna anstormningen andra sommaren? Det sägs att det finns två miljoner världsarvs-nördar som turistar runt och bockar av världsarv likt fågelskådare. Till detta kommer att gårdarna redan är rikligt skildrade i resemagasin i många länder, berättar Jakob Silén på Ersk-Anders i Järvsö.

Gårdsägarna månde bäva. Klarar de boomen?

Många hoppas att världsarvsutnämningen ska bli ett ekonomiskt lyft. Det kräver att Hälsingland sköter korten rätt. Vi måste ta väl hand om de som kommer. Så bra att de vill komma tillbaka, så bra att de berättar om vårt landskap för sina vänner.

Matts Heijbel är Sveriges kanske största guru i Corporate Storytelling. På svenska säger man ibland storytelling i och om organisationer. Det handlar om att berätta gripande historier kring sitt varumärke. I veckan kom han till Hudiksvall för att prata med folk bland annat från Hälsinglands besöksnäring. Matts Heijbel menar att storytelling är framtidens marknadsföring. Metoden lyfter fram sanningen i en tid när människor är misstänksamma mot reklam och befarar att varje slogan försöker luras.

I historier finns en urkraft. Det är ingen konsultfluga, säger Heijbel själv. Det är ett återerövrande av den uråldriga mänskliga driften att dela med sig av starka känslor.

Han lovar att alla har dessa sanna berättelser som ligger och väntar på att bli skördade, redo att hjälpa organisationen in i framtiden.

Han visar en film från en organisation han jobbat med; biblioteket i Sundbybergs miljonprogram Hallonbergen. Den oklippta filmen består av en medelålders manlig bibliotekarie som pratar rakt in i kameran. Han berättar en episod som berört honom på jobbet. En yngling kom fram till informationsdisken och frågade "Hur tänker tjejer... Egentligen?" Det var knappast läge att plocka fram en bok. Men det blev ett bra samtal, och bibliotekarien berättar att han hjälpte ynglingen ändå.

Den här filmen kan användas som högoktanig marknadsföring för Hallonbergens bibliotek, säger Matts Heijbel. Men böckerna då? Läsavdelningen? Alla datorerna? Måste man inte berätta om det i marknadsföring?

Nej, dundrar Heijbel. Det fattar man ändå. Alla bibliotek har böcker, datorer och läsavdelning. Knyt istället en emotionell historia till ditt varumärke – det minns folk. En riktigt bra historia vill man till och med dela med sig av. "Har du hört vilket skönt bibliotek de verkar ha i Hallonbergen?".

Samma sak kan göras med hälsingegårdarna. Det museala finns där som en självklar del. Rötterna sträcker sig långt ner i leran, så ska det vara.

Men vi måste ta ett steg till, menar Heijbel. Nutiden och framtiden är ännu viktigare för människor. Moderna historier är lättare att identifiera sig med, och därmed starkare. I hans värld ska gårdarna alltså marknadsföras med emotionella historier från nutid. Historier om vad som händer med den som får se husen i dag. Om hur barnen reagerar. Vad besökande kineser frågar. Berätta om den 90-åriga kvinnan som gråter när hon känner igen sin barndoms bondeliv! Livet fortsätter på de stolta vackra gårdarna. Ta steget ur dammet och vakna, säger Heijbel.

Tillbaka till Jakob Silén på Ersk-Anders i Järvsö. Han tror också att hälsingegårdarnas stora styrka är att de fortfarande är befolkade – husen är en naturlig del i familjernas liv. Det är ovanligt för världsarv. En berättelse om Ersk-Anders är att familjen brukar gården på samma sätt som förr. Tre generationer bor där, de brukar jord och skog, men måste också dryga ut inkomsterna med andra sysslor. Precis som förr.

Varje gårdsägare har sina berättelser. I vår digitala värld kan alla människor dela med sig av allt hela tiden. Men bara den som har den bästa berättelsen vinner.

Hur hittar fler sådana här berättelser som tar vårt landskaps arv in i framtiden? Det kan vara enkelt. Leta i din stolthet, hälsing.

Mer läsning

Annons