Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regional kultur går på knäna

/
  • Nordiska Kammarorkestern i Västernorrland firar 25-årsjubileum med sångare från Kungliga Operan. Men även deras anslag urholkas.
  • Färre turnéer och ingen sommarteater. Det kan bli konsekvenserna när länskulturen får spara. Här Måsen i Stjärnsunda med Dalateatern som gavs i somras.
  • Teater Västernorrland har redan sparat in flera tjänster, och Scenkonst Västernorrland hotas av återkommande sparförslag.

Flera synmfoniorkestrar riskerar neddragningar och länsteatrarna larmar att de går på knäna.
Är staten på väg att abdikera från sitt ansvar för den regionala kulturen?

Annons

Det började i entusiasm. De flesta, inte minst de regionala politikerna, hyllade kultursamverkansmodellen och den nyordning som är tänkt att ge regionerna större inflytande över fördelningen av det statliga kulturstödet.

I själva verket har regionaliseringen blivit ett sätt för staten att dra in pengar från regionerna, menar nu både länsteatrarna och länsmuseerna.

– Det är svårt att säga om det finns ett sådant samband, men det som många fruktade från början var ju att samverkansmodellen skulle bli ett sätt för staten att styra starkare mot de kulturpolitiska målen och samtidigt betala mindre, säger Roger Blomgren, forskare i regional kulturpolitik vid Högskolan i Borås.

Just kultursamverkansmodellen är inget som ger varken medial uppmärksamhet eller politiska poäng framhåller Roger Blomgren som konstaterar att de kulturpolitiska satsningarna i stället görs på exempelvis fri entré på statliga museer (gynnar storstäderna) eller den nya statliga filmpolitiken.

– Där kontrollerar man vad pengarna går till och kulturministern får mer uppmärksamhet.

I vårbudgeten lade regeringen visserligen tillbaka de 15 miljoner som Alliansen drog in från den regionala kulturen i fjol, något som kunde göras utan upprop på kultursidorna, konstaterar Roger Blomgren.

Men någon ökning har det inte blivit. I höstens budget minskades det regionala kulturanslaget med 3,4 miljoner kronor enligt samma osthyvlingsprincip som drabbade många av de andra anslagen.

I stort sett alla länsmuseer har sagt upp medarbetare, enligt Yvonne Hagberg, S-politiker från Oskarshamn och ordförande i Länsmuseernas samarbetesråd, som menar att det statliga anslaget måste räknas upp med minst 3 procent.

– Alla har fått minskat utrymme, vi har ju sett i många år att staten vältrat över kostnader på kommuner och landsting, inte bara inom det här området utan andra också, säger hon.

"Staten har abdikerat och lämnat ansvaret för vår gemensamma kulturella infrastruktur till regionerna" skriver deras systerorganisation Länsteatrarna i ett uttalande. Länsteatrarna citerar också en debattartikel i Svenska Dagbladet, skriven av Sture Carlsson, tidigare konserthuschef i Göteborg, och David Karlsson, sekreterare i 2009 års kulturutredning: Är regionaliseringen i själva verket ett sätt att "lämpa över nedläggningsbeslut av kulturinstitutioner på regionala politiker?".

– Jag delar inte deras slutsatser. Sverige har stadigt räknat upp sin kulturbudget. Vill man skära rejält är det ofta den regionala kulturen som drabbas, men den utvecklingen har vi inte haft här, säger Olof Lavesson (M) ordförande i kulturutskottet, som just nu gör en egen översyn av kultursamverkansmodellen.

– Jag kan känna en förståelse för regionernas frustration, men diskussionen kring urholkning av anslagen finns på alla nivåer, det är viktigt att hålla isär den från kultursamverkansmodellen

Erika Josefsson/TT

Mer läsning

Annons