Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nalle Puh i Thofelts trädgård

/

Lille Herne och Livsträdet är Bisse Thofelts säregna berättelse om livsgåtan. Den ser ut som en barnbok och är illustrerad av konstnären själv som en sådan. Men är någonting i sin egen rätt, en ömsom klurig, ömsom pratig fundering över allt och ingenting i livsvandringen.

Annons

De som agerar är en slags inverterade sagofigurer med ungefär samma roller som i berättelserna om Nalle Puh. Herne är björnen, gul och honungsälskande, Uggla är uggla och vis, Benjamin är stor och elefant och Maria Nyckelpiga, ja… ni förstår upplägget. En morgon bryter de upp och drar upp i världen på jakt efter någonting, ivrigt talande, ofta stärkta med klassiska latinsentenser, alea iacta est, tärningen är kastad. Vi letar efter något, säger Lille Herne, Något som har med Saga, Poesie och Ömhet att göra.

Så mycket mer blir egentligen inte sagt i denna filosofiska sagobok för vuxna, trots ett mycket ivrigt talande. Man letar och letar och det är alltsammans igenkännligt thofeltskt, ett både vänligt och meningslöst småprat med vissa ambitioner. Visdomsord som är omöjliga att bekräfta eller bestrida: Det är mycket Ömtåligt och Vi måste skydda Det. Något som växer i Liv, i Kärlek, Spirar i Oss Alla. Pirrar, säger Uggla och en stund senare: Panta Rei, allting flyter.

Sannerligen, småningom har man flutit fram till Livsträdet, och det behöver naturligtvis räddas av dessa oförvägna riddare av samplade latincitat.

Tja, vad är då detta allt? En inte alldeles lyckad korsning av Herman Hesse och Nalle Puh? En livsberusningens höga visa eller en osammanhängande och välvillig allegori över livskonsten, ars vitae heter det visst? Den som känner sin Bisse Thofelt finner allt i sin ordning, det vill säga tämligen förvirrande. Bilderna är vänligt berättande, grönskande och Rousseau-frodiga som en flower-poweraffisch för en trädgårdsmässa, mycket blått. Ansjofisken har fått ett helt menageri till vänner, den thofeltska världen består.

Jan-Olov Nyström

Mer läsning

Annons