Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Årets Jussifest i Voxna: "Maffigt, med extra allt!"

/
  • Hela ensemblen framme i koret på Voxna kyrka efter måndagens andra bejublade Jussikonsert.

Good evening ladies and gentlemen. Så inleds den 16:e Jussifesten i Voxnabruk. Hälsningen kommer från den amerikanska speaker som på en gammal inspelning introducerar Jussi Björling för en tv- och radiopublik.

Annons

Björlings inspelade röst ingjuter förväntan och sätter tonen för kvällens repertoar.

Stefan Olmårs, sekreterare i Jussi Björling-sällskapet, hälsar välkommen och presenterar kvällens arrangemang, där konserten ges i dubbel upplaga på grund av publiktrycket. Voxna kyrka är fullsatt av operavänner från när och fjärran, hela den främre halvan av kyrkan utgörs av förväntansfulla besökare som anlänt per chartrad buss. Lennart Eng är mannen vid flygeln som med säker hand skapar fonden för kvällens sånginsatser.

Först ut är barytonen Anton Ljungqvist från Göteborg, som väcker församlingen ur det lågtryck som vilar över den lilla bruksorten. Som tjurfäktaren Escamillo framför han Toreador-arian "Votre toast, je peux vous le rendre" ur Georges Bizets Carmen. Ljungqvist fångar majestätiskt styckets dramatiska anslag och sjunger med hela kroppen. Med finess balanserar han mellan lek och allvar, med en sådan styrka och smidighet att det franska landslaget i fotboll skulle känna avund. Vidare i ”If Ever Would I Leave You”, ur Alan Jay Lerner och Frederick Loewes 1960-tals hitmusikal Camelot, briljerar Ljungqvist i rollen som Lancelot.

Sopranen och värmländskan Karolina Andersson vaggar mjukt in publiken i George Gershwins "Summertime", från 1930-talsoperan Porgy and Bess. Som fiskarhustrun Clara omfamnar hon omsorgsfullt varje ton och förmedlar en loj lättjefull bris i sommarkvällen. För en stund känns Charleston i South Carolina bara ett stenkast bort från Voxnabruk. Men det är när Andersson sätter tänderna i arian "Quando me'n vo'", mer känd som "Musettas vals", som något särskilt händer. Anderssons känslomässiga omfång är hänförande. Som extranummer framför Karolina Andersson lidelsefullt vackert ytterligare en aria av Puccini, "O mio babbino caro", ur operan Gianni Schicchi. Även Mozart avverkas, för aftonen i form av det sena 1700-talets Figaros bröllop. Karolina Andersson fullkomligt strålar i Susannas aria, tillika i Susannas duett med Greve Almaviva, "Crudel! perchè finora". Greven som för kvällen tolkas av Anderssons sambo Ljungqvist.

Tenoren Markus Pettersson lyfter aftonen till oanade höjder med Hugo Alfvéns "Tag mitt hjärta", och vidare "Jag längtar dig". Fantastiskt är det enda ord som beskriver Pettersons röst och framförande. En tryckvåg av kontrollerad passion nästan gör att kyrkfönstren vibrerar och färgen på den vita träkyrkan flagnar.

En välbehövlig återhämtning levereras av de högt begåvade Alfta-syskonen Hilda och Axel Ryhed, ackompanjerade av Lena Rieback på flygel. Hilda levandegör uttrycksfullt "Not For The Life of Me" ur musikalen Thoroughly Modern Millie (1967). Musikalen som utspelar sig på 1920-talet berättar historien om en småstadsflicka som river sin returbiljett i jakten på lycka i storstaden.

Det för kvällen modernaste stycket framförs av brodern Axel Ryhed. Det är Leo's Statement: "It's Hard to Speak My Heart", från musikalen Parade (1998). Tankarna går inte helt osökt till en ung Peter Jöback. Ryheds scenspråk, och emotionellt tillika tekniskt finkalibrerade röst lyfter berättelsen om den för mord felaktigt dömda Leo Frank. Som extranummer framför syskonen en helt enastående tolkning av "Anything You Can Do" från Irving Berlins musikal Annie Get Your Gun.

Lennart Eng drar sedan fram dragspelet, och Anton Ljungqvist framför två sånger ur den svenska visskatten; Erik Axel Karlfeldts "Sång efter skördeanden", samt Dan Anderssons "Helgdagskväll i timmerkojan". Ljungqvist etablerar här att han inte bara är en högklassig sångare utan även att han är en god berättare.

Innan extranumren tar vid så fullkomligt blåser tenoren Markus Pettersson konsertbesökarna ur kyrkbänkarna. Först med Puccinis "E lucevan le stelle", ur Tosca. Därefter "Två mörka ögon" ur Emmerich Kálmáns wieneroperett Cirkusprinsessan. Pettersson levererar som extranummer dessutom en aria från ytterligare en wieneroperett, Dein ist mein ganzes Herz ur Franz Lehárs Das land des Lächelns, på svenska Leendets land). Maffigt, med extra allt!

I de generösa extranumren imponerar kvällens sångare stort, men det som genererar aftonens stående ovation är den av Ljungqvist och Pettersson i mäktig harmoni framförda duetten ur Georges Bizets Les pêcheurs de perles (Pärlfiskarna, 1863).

Kvällen avslutas med att publik, musiker och sångare förenas i allsång i form av Ragnar Althéns Land du välsignade, för övrigt ett av Jussi Björlings paradnummer. I sammanfattning så kan man med eftertryck påstå att Voxnabruk för aftonen välsignats med högklassig operakultur.

LÄS MER: Hitta alla artiklar på Nöje & Kultur här

Mer läsning

Annons