Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Därför heter det oxveckor

/

Annons

En titt i kalendern visar att 2016 är ett dåligt år för den som vill ha många lediga dagar. Det är många röda dagar som ligger på helgdagar. Särskilt tiden mellan trettonhelgen och skärtorsdagen är fylld av arbetsveckor utan andra avbrott än lördag och söndag. Det är en period som man förknippar med arbete, sparsamhet och vardag. En slags normalisering efter julens och nyårshelgens utsvävningar. Många kallar den här sega perioden för oxveckorna.

Men oxveckor är inte en kalendarisk term i strikt mening. Det är inte som dymmelveckan före påsk eller fruntimmersveckan i juli knutet till en enda, avgränsad tidsperiod. Grundbetydelsen är ”tunga arbetsveckor”, särskilt sådana som följer efter en helg. Redan före femdagarsveckans och semestrarnas tid kallade man tunga arbetsveckor utan röda dagar för oxveckor oavsett vilken tid på året det handlade om. Därför kan man också få höra att oxveckorna infaller under andra halvan av året. De fyller antingen upp hela perioden mellan midsommar och jul (advent) eller en del av den. Den längsta perioden av oxveckor var mellan midsommar och höstens första helger, Mikaeli och Allhelgona. I forna tiders jordbrukssamhälle fanns ju inte någon ledighet förutom helgerna. Semester och kortare arbetstid fanns inte.

Men varifrån kommer ordet? Det är känt från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Kanske har oxveckor från början att göra med ordet ok, och inte med oxe, att det från början hetat oksveckor med långt o? Men så är det inte, det är dragdjuret oxe det handlar om. Någon har helt enkelt hittat på ordet för att beskriva de långa enformiga plöjningsveckorna, när man satte en oxe för plogen. Oxveckor var bokstavligt och avsåg veckor fylld av tungt arbete när man ”slet som en oxe”.

Men när snön låg djup spändes oxen inte för plogen. Det var först när vårbruket började. Tidpunkten varierade beroende på väderlek, men generellt kan man säga att arbetsveckorna efter påskhelgen och fram till pingst har varit oxveckor i ordets egentliga bemärkelse. Detsamma gäller den långa arbetsperioden efter midsommar med skörd och höstplöjning. Rimligt vore det alltså att tänka att oxveckorna från början betecknade arbetsveckor som låg under senare delen av året.

Vad som sedan har hänt är att det har uppstått olika traditioner om när denna period av arbetsveckor infaller. Numera vänder sig många bestämt emot att hösten skulle vara oxveckornas tid. Istället säger man att oxveckorna börjar efter trettonhelgen och varar fram till påsk. De veckor som just nu pågår som bäst.

Mer läsning

Annons