Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Max Book tillbaka med skeva bilder

/
  • Max Book slog igenom stort på 80-talet och kom att kallas för Sveriges främste postmodernist.    Jessica Gow/TT
  • Konstnären Max Book som ställer ut på Waldemarsudde i Stockholm säger att han är ute efter en rå skevhet i sina verk.   Jessica Gow/TT
  • Max Book framför sin målning
  • Konstnären Max Book ställer ut på Waldemarsudde i Stockholm.   Jessica Gow/TT
  • I flera av de verk som konstnären Max Book nu ställer ut på Waldemarsudde i Stockholm syns både barr och löv. Det beror på att han ibland låter dukarna ligga ute i skogen efter att han målat färdigt.   Jessica Gow/TT

På 80-talet var Max Book det svenska måleriets superstjärna. Sedan följde flera år i skuggan av rampljuset. När Waldemarsudde nu tillägnar honom en stor utställning är det något av en comeback för den självlärde konstnären.

Annons

Utställningen "Mata Hare" på Waldemarsudde i Stockholm spänner över flera decennier. Här hänger verk från sent 70-tal intill väldiga målningar som Max Book färdigställt helt nyligen.

Men bara ett fåtal verk kommer från hans 80-talsperiod. Det är ett medvetet val.

– De är så pass kända så jag tyckte inte att det var särskilt spännande, förklarar Max Book medan han arbetar med att montera "Skoggans rund O marker", en närmare fem meter bred målning från 2015.

Det var i samband med en separatutställning på Galleri Engström i Stockholm 1980 som han fick sitt genombrott. Max Book hyllades som vår främste postmodernist och priserna på hans målningar skenade.

Nu ger han ifrån sig en stillsam suck när årtiondet kommer på tal.

– Jag jobbade jämt. Jag upplevde inte 80-talet överhuvudtaget. Men det kanske var lika bra. Det verkar ju ha varit rätt jobbigt. Många blev i och för sig rika, men inte jag, konstaterar han utan ens en antydan till bitterhet.

– Jag är ju egentligen en gammal hippie. Men kultursynen var bra på 80-talet. Allting var så fritt. På 70-talet var kultursynen oerhört snäv rent politiskt, ungefär som i dag faktiskt.

Sedan följde några lugnare år. Han fortsatte hela tiden att ställa ut, men under 90-talet verkade han också som professor på Konsthögskolan i Stockholm.

På senare tid har han blivit allt mer engagerad i elektronikabandet Zëbb Academy. Musiken och måleriet har gradvis kommit att korsbefrukta varandra.

– Så var det inte i början. Men det har växt ihop. Den musik jag gör nu är väldigt lik de nya målningarna i stämningen, säger Max Book och ställer sig framför "Skottåret", den tavla som också pryder affischerna för utställningen.

Utgångspunkten för verket är som alltid ett flertal hårt manipulerade fotografier. Därefter har han målat med akrylfärg. För att få fram en smutsig effekt har han använt sig av sönderhackat kol. Även tvållösning ingår i processen.

Resultatet befinner sig någonstans mellan den andra och den tredje dimensionen. Att titta på målningen är som att betrakta världen genom ett par trasiga 3D-glasögon. Det är vackert och yrselframkallande. Man anar en kvinna i ett skogslandskap, intill henne står en solstol. Marken ser ut att vara täckt med snö.

Även tidsgeografiskt är det svårt att navigera i bilden. En förnimmelse av folkhem blandas med en svävande science fiction-känsla. Själv talar Max Book gärna om skevhet. Det är något han eftersträvar.

– Men inte sådär att man placerar ett äpple i himlen som Magritte, säger han ler ett snett leende.

– Jag är ute efter någonting ganska rått. (TT)

Mer läsning

Annons