Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Haikuexpert utanför versramarna

/
  • Herbert Jonsson, har skrivit flera avhandlingar om det japanska versmåttet och är universitetslektor i japanska vid Högskolan Dalarna.

17 stavelser på tre rader blir en haiku. Eller?
– Nej, säger Herbert Jonsson, doktor på versmåttet och universitetslektor i japanska vid Högskolan Dalarna.
– Det är innehållet, inte formen som är det viktigaste i en haiku.

Annons

Egentligen var det musik han tänkte studera, men så kom japanskan i vägen och med språket den japanska dikten.

– Det är svårt att säga exakt vad det var som fångade mig. Men enkelheten, direktheten, en koncentrerad närvaro och att dikten inte är konstant, den kan utvecklas, säger Herbert Jonsson som doktorerade vid Stockholms universitet med en avhandling om föregångaren till haikun, den japanska långdikten, en lång rad av länkade dikter författade av flera poeter tillsammans.

Haikun är ursprungligen namnet på den inledande dikten till kedjedikten.

– Japansk diktning är ofta en kollektiv verksamhet, även i dag samlas man i grupper kring en mästare, diktar och läser.

Nyligen publicerades Herberts senaste avhandling där han bland annat pekar på hur olika den japanska diktningen tas emot av läsarna, att det inte finns ett kollektivt samförstånd kring hur dikterna ska läsas.

– Tvärtom lämnas stort tolkningsutrymme, det visar kedjediktningen där en vers kan ta olika riktningar beroende på vem som skriver.

Han har själv testat att delta i framväxten av långdikter. Det var först efter hans disputation.

– Jag kan nästan tycka att det är synd att jag inte började tidigare. Det ger en annan blick, öppnar för många nya referenser, säger Herbert.

– I forskningen blir allt väldigt analytiskt, när jag själv gav mig in i diktningen hittade jag fler diffusa kvalitéer. Det teoretiska perspektivet behöver balanseras med estetiska aspekter.

Han uppmanar alla som har lust att skriva haiku. Och att gå utanför ramarna.

I svensk översättning fungerar inte 17 stavelser på samma sätt som på japanska där man räknar så kallade teckenljud, som delas upp i fem-sju-fem.

– Det är många även i modern japansk diktning som slutat räkna stavelser för friare former och ändå värna en slags rytmisk struktur, säger Herbert.

Inte heller det ursprungliga kravet på att någonstans i dikten nämna årstiden tycker han är jätteviktig.

– Om det passar in så ja, men för mig handlar haikun mer om det mänskliga, den måste inte vara naturlyrisk.

Andra tips från Herbert är att hålla dikten kort, gärna på tre rader med en vändning eller ett avbrott. Att vara rak och skippa de svulstiga metaforerna är två andra tips.

– Att kunna levandegöra är skillnaden mellan en bra och en dålig haiku.

Efter snart två decennier med forskning kring haikun har Herbert inte tröttnat. Närmast tänker han forska vidare om den moderna japanska dikten.

– När haikun är som bäst träffar den med kraft och öppnar världen på ett nytt sätt för läsaren.

Läs också: Fånga våren med oss - i den egen haiku-dikt!

Mer läsning